19 januari 2007 - Hipp, hipp, hurra!
Föreläsningar hela dagen tillsammans med hela kursen. Det var kul att träffa mina kursare och höra hur de har det.
Dagen gick i en rasande fart. Först en föreläsning om hjärtdiagnostik.
En bra föreläsare som till att börja med svävade ut lite och raljerade över hur det svenska språket används. Hur folk säger New York istället för Nya York, medan ingen säger Pari istället för Paris. Han drog en mängd exempel på länder och städer där man uttalar det på "icke-svenska" fast man är svensk. Undrar om han själv skulle säga Budapest eller Budapescht, som man hör en del säga.
Sjukhusinläggning var också ett ord han inte gillade. Jag skrattade gott åt hans utläggning.
Fast lite fastnade skrattet i halsen när han pratade om singelmän födda -53 med orden "man vet ju vad de gör i Thailand". Plötsligt får inte singlar resa utan att betraktas som suspekta. Det ska bli intressant att höra om mina överkänsliga kursare reagerar på det. De sa ingenting i går, men i vanliga fall är de snabba med att kommentera så fort någon säger någonting om bögar, lesbiska eller kvinnor - vare sig det är rena fakta eller fördomar som uttrycks. Nåja, föreläsaren räddade sig lite på slutet och kanske var hans poäng just att alla ska ha lika vård oavsett kön, ålder, åsikter, sexuell läggning......eller vad man nu kan komma på för egenskap.
Efter föreläsningen om hjärtdiagnostik fick vi en föreläsning om neurologistatus och lite annat smått och gott. Det var en välfylld dag. Tyvärr är Robergsalen inte någon vidare bra föreläsningssal. Gammal med dålig akustik. För mig som hör lite illa var det ansträngande att sitta och spetsa öronen. Inte blev det bättre av att schemat var så späckat att vi satt en och en halv timma utan rast. Det var dessutom så dåligt utrymme mellan bänkarna att jag efter förmiddagen hade gruvligt ont i knäna och var tvungen att flytta längst fram för att kunna sträcka på benen. Det värsta med att sitta längst fram är att man är i föreläsarnas blickfång och blir påhoppad för frågor och för att få vara försökskanin. Fast jag klarade mig igår. Tror att jag utvecklat en väl fungerande teknik att se så otillgänglig ut som möjligt.
Kvällen har ägnats åt att se en urdålig Wallanderfilm och att vila upp sig inför helgens jobbpass.
Lilla Besten sover hos Brodern i natt för att kunna ge sig ut på jakt tidigt i morgon bitti. Dock inte på sedvanliga jaktmarker eftersom där finns en varg som "klippt" några hundar. Det känns lite tomt när man inte hör hennes klickande klor mot golvet.
Världens raraste farmor firar idag sin 95-årsdag. Hoppas att mina kakor räcker över dagen.
Dagen gick i en rasande fart. Först en föreläsning om hjärtdiagnostik.
En bra föreläsare som till att börja med svävade ut lite och raljerade över hur det svenska språket används. Hur folk säger New York istället för Nya York, medan ingen säger Pari istället för Paris. Han drog en mängd exempel på länder och städer där man uttalar det på "icke-svenska" fast man är svensk. Undrar om han själv skulle säga Budapest eller Budapescht, som man hör en del säga.
Sjukhusinläggning var också ett ord han inte gillade. Jag skrattade gott åt hans utläggning.
Fast lite fastnade skrattet i halsen när han pratade om singelmän födda -53 med orden "man vet ju vad de gör i Thailand". Plötsligt får inte singlar resa utan att betraktas som suspekta. Det ska bli intressant att höra om mina överkänsliga kursare reagerar på det. De sa ingenting i går, men i vanliga fall är de snabba med att kommentera så fort någon säger någonting om bögar, lesbiska eller kvinnor - vare sig det är rena fakta eller fördomar som uttrycks. Nåja, föreläsaren räddade sig lite på slutet och kanske var hans poäng just att alla ska ha lika vård oavsett kön, ålder, åsikter, sexuell läggning......eller vad man nu kan komma på för egenskap.
Efter föreläsningen om hjärtdiagnostik fick vi en föreläsning om neurologistatus och lite annat smått och gott. Det var en välfylld dag. Tyvärr är Robergsalen inte någon vidare bra föreläsningssal. Gammal med dålig akustik. För mig som hör lite illa var det ansträngande att sitta och spetsa öronen. Inte blev det bättre av att schemat var så späckat att vi satt en och en halv timma utan rast. Det var dessutom så dåligt utrymme mellan bänkarna att jag efter förmiddagen hade gruvligt ont i knäna och var tvungen att flytta längst fram för att kunna sträcka på benen. Det värsta med att sitta längst fram är att man är i föreläsarnas blickfång och blir påhoppad för frågor och för att få vara försökskanin. Fast jag klarade mig igår. Tror att jag utvecklat en väl fungerande teknik att se så otillgänglig ut som möjligt.
Kvällen har ägnats åt att se en urdålig Wallanderfilm och att vila upp sig inför helgens jobbpass.
Lilla Besten sover hos Brodern i natt för att kunna ge sig ut på jakt tidigt i morgon bitti. Dock inte på sedvanliga jaktmarker eftersom där finns en varg som "klippt" några hundar. Det känns lite tomt när man inte hör hennes klickande klor mot golvet.
Världens raraste farmor firar idag sin 95-årsdag. Hoppas att mina kakor räcker över dagen.
Kommentarer
Trackback