Mycket att tänka på...

Var med på rond idag. Både vanlig rond och thorax/röntgen. Oerhört givande. Fascinerande vad man kan se på en MR och en angiografi. Roligt att också jag kunde tolka en del av bilderna, ganska så lätt. Det kanske kan vara en specialitet? Datorer är jag ju van vid.

Handledaren den här veckan är ny på avdelningen och nog inte så skolad i vad vi ska lära oss. Han lär mig nya handgrepp och andra saker jag ska tänka på. Det känns värdefullt och ger en ny dimension till utbildningen.  Den anamnes jag tog idag tog längre tid än tidigare, men jag valde att låta den göra det. Det kändes som om patienten hade behov av att prata och eftersom allt var fullständigt relevant försökte jag inte avbryta. I dagsläget, med min lilla kunskap, känns det som om tid är en av de få saker som jag kan ge patienterna tillbaka för att de låter mig fråga och klämma. Statusen å andra sidan blev lite av ett hafsverk. Patientens behov fick styra men eftersom ingenting står och faller med mina undersökningar i dagsläget så var det ingen större katastrof.

Har fått flera tillfällen idag, både privat och på sjukhuset, att fundera över vilket bemötande patienter får. I yrkesrollen måste man vara professionell men man måste samtidigt kunna vara sig själv. Börjar man spela teater och vara någon annan än den man är tror jag att patienterna känner det. Hur ska jag göra framöver? Just nu handlar det om att suga i sig kunskap. Som kandidat lyssnar man och lär. Rent medicinskt är min kunskap ännu klen och där har jag inget att tillföra. Däremot har jag i mötet med patienter och hur man pratar om patienter/andra människor många åsikter. Där är jag ännu inte redo att ta strider, men jag har idag sett och hört både goda och dåliga exempel. Försöker ta dem till mig och lära mig av dem. Kanske jag med tiden kan utveckla en "fingerspitzgefühl" för vad jag ska respektive inte ska säga till patienterna.

De fina exemplen stod (över?)läkaren för:
 * I en diskussion krävde han respekt för en patients personliga integritet utan att på något sätt "platta till" den människa han förde diskussionen med.
* I en annan diskussion tog han udden av någonting som en annan läkare sa om en patient genom att säga "egen får man vara". Det var fint. Han slätade över, utan att stöta sig med sin diskussionspartner.

De sämre exemplen var när man talade om en patient med orden:
* korkad, för att den rökte
* tjockis
* ringde en patient och lämnade ett meddelande på svararen om att sjukdomen kanske var tillbaka och  att ordentliga undersökningar måste göras igen. För att sedan försvinna från mottagningen, så att patienten inte kunde få ett ordentligt besked när den ringde tillbaka.

Läkaryrket ter sig mer och mer komplext. Det handlar minsann inte bara om att kunna en massa medicin. En bra läkare måste ha en hel massa annan kunskap och kompetens. Jag hoppas att jag de tre kommande åren kan ta till mig vad jag behöver för att bli en bra doktor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback