Kandidatdropp

Jag vet inte jag. Den där matten jag har. Tycker nog bättre om henne när hon inte är hemma hela dagarna. Då har hon inte någon chans att trötta ut mig. Som hon har släpat runt på mig de senaste dagarna. Ut å ränna i flera timmar i skogen. Nog för att jag tycker om skogen, men det får ju vara lite måtta på det hela. Får man inte springa lös i hasorna på rådjur eller åtminstone pipa efter en liten hare eller skälla på en ekorre då kan vi lika gärna gå runt kvarteret. Där finns ju alltid katter att skälla på. Idag var det dags igen. Promenad med Veterinären och Ella. Veterinären är ok, även om hon ibland vill klämma lite underligt på mig. Ella är väl också ok. Hon låter mig i alla fall vara i fred. Är inte så bufflig som andra stora fyrbeningar. Fast lite surt är det att jag får gå kopplad på promenaderna .....



.... medan Ella kan springa lös, hur hon vill ....


... fast ibland går hon med sin matte. När hon tittar så där fint brukar hon få lite bröd.




Hon kan en massa konster också. Måste nog be henne lära mig lite. Än kan jag bara sitt, ligg, tass, snurra, andra hållet och stanna. Men det verkar som att ju fler konster man kan desto mer godis får man.... Hoppas bara att jag inte får hennes godis. Torrt gammalt bröd. Jag fick smaka idag. Tvi vale! Det ratade jag. Llite synd är det om Ella som har problem med njurarna och inte får smaka på mina köttbullar.





Är det någon som tycker att Ella ser blöt ut på bilden här nere så har ni alldeles rätt.  Hon, den lyxliraren, kunde ju lämna sin matte och springa ner i en dypöl. Oj vad det såg kul ut. Jag hade gärna joinat.


Fast det straffade sig förstås. När vi kom hem till Veterinären fick Ella duscha. Det slapp jag. Hi! Hi!


Tvåbeningarna festade på asgod pastasallad. Själv lekte jag lemupp, och fick lite köttbulle av matte.



Så kom det riktiga djurgodiset fram. Både Ella och jag spanade in veterinärens förberedelser noga.



Ella började rulla leksaken ......



Då ville jag också prova. Fast Ella var smart hon. Hon skällde och utlöste mitt antiskällhalsband så jag fick en citrondusch. Fy katten! Jag blev tvungen att dra.



Först gömde jag mig under sängen, men insåg jag att soffan gav mig en bättre överblick över de båda tvåbeningarna och Ella och leksaken. Jag låg minsann beredd ifall Ella skulle missa någon bit på golvet.....



Innan vi gick hem lekte Ella varulv. Jag vet inte vem hon tror att hon skrämde. Inte mig i alla fall. Jag är ju tax.



Nu har jag äntligen fått en stunds respit. Matte har låtit mig ligga alldeles själv i korgen medan hon sprungit upp och ner i tvättstugan. Under middagen satte jag mig tätt intill matte i kökssoffan. Matte och Mr H kalasade på en marinerad älgstek med ugnsrostade grönsaker till. Det luktade himmelskt! Matte är lite trilsk. Hon ignorerade helt min Biaffrabarnsblick och krafsandet på hennes lår. Husse däremot är bäst. Han råkade minsann tappa lite kött i min matskål. Honom kollar jag alltid noga in när det är matdags. Han smälter för min blick........

Nu signalerar matte att det är dags för en kvällspromenad. Hoppas att det blir en riktigt kort en. Jag vill inte gärna vara ifrån korgen någon längre stund.

// Lilla Besten, taxfröken - alldeles snart 4 år