Kandidatdropp

Mårr påminde mig om: Sovjets nationalsång. Vansinnigt rolig tyckte jag första gången jag såg den. Då när jag jobbade på Telia för ungefär 100 år sedan. För att inte tala om Ansiktsburk (nog finns den väl där ute någonstans fortfarande?). Brodern och jag skrattade oss hysteriska och spelade den om och om igen en hel julafton. Modern var oförstående. Ungefär som jag är inför Sovjets nationalsång nu. Min humor har förändrats. Eller ska man kanske säga försämrats? Förbättrats?