Kandidatdropp

Äntligen fick vi några lediga dagar tillsammans den här sommaren. Vi tog en kryssning till Tallinn. Vi som nästan aldrig dricker skämtade om att det skulle bli en fylleresa. Det blev resans interna skämt. Mr H drev med mig och öppnade en öl redan när vi väntade på bussen.


Sedan tog han en på båten.


I Tallinn började vi med en guidad rundtur. Mycket intressant. Vi såg ytterområdena, sångarfältet, Domberget och Gamla Stan. På Domberget står ryska kyrkan.



Utanför ryska kyrkan fanns de här ryska tiggargummorna. Guiden lät en hel del förbittring lysa igenom mot ryssarna vid olika tillfällen. Bland annat talade hon om att dessa små gummor blev skjutsade till kyrkan i fin bil på morgonen. Yrke: tiggare.


Den här lilla rackaren kom flygande och kalasade lyckligt på glassen och jordgubben som Mr H spillt.


Staden är vacker. Inte tu tal om saken. Med regn som hängde i luften men aldrig riktigt kom loss var det ett behagligt promenadväder, men fel ljus för bilder. Bilderna gör inte staden rättvisa.




















Hotellet och resan betalades med mitt kort, jag checkade in. Ändå var det Mr H som fick välkomsthälsningen. Några sura kommentarer fällde jag. Mr H tyckte hälsningen var helt i sin ordning.


Hotellet var av det mer moderna slaget.


Det är mycket parker och många konstverk i staden. Tyvärr fastnade bara några få konstverk på bild. Sjöjungfrun sattes upp inför OS i Moskva. Seglingen gick visst av stapeln i Tallinn.





Överallt fanns det vackra detaljer att titta på.






Söt liten blomsterlåda hos restaurang med traditionell estnisk mat.


Apoteksmuseet. Delvis ett apotek fortfarande i bruk.





Gammal inredning, moderna produkter.


När vi gick utanför domkyrkan var det fullt pådrag. Limousiner, poliser, ambulanser och säkerhetsvakter. Nyfikna jag var ju tvungen att fråga vad som stod på. Angela Merkel var på ingång. Vi bestämde oss för att hänga kvar. Fick vänta en god stund. Roade oss med att skratta åt säkerhetsvakterna under tiden. De var karikatyrer av ryska spioner i filmer ... eller är det tvärtom. Tunna, stripigt tråkblont hår, tjock spiralsladd bakom örat, mörk lite för bredrandig rysskostym och boots till detta (hur de skulle kunna springa ifatt en eventuell attentatsman i dessa skor är för mig obegripligt). Till slut kom hon gående.


Några tyskar som stod nära oss ropade och då kom hon fram till avspärrningen. Swooosh sa det och Mr H och jag som stått längst fram hela tiden hade plötsligt en mur av människor mellan Angela och oss. Det var bara att slänga upp armen i luften och fota på måfå. Tur att man är lång. Hade inte de silverfärgade gubbarna framför slängt så mycket med sina huvuden så hade vi nog fått några pangkort.