Kandidatdropp

Den är som en saga, en mardrömssaga, Siba Shakibs bok "Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta - Berättelsen om Shirin-Gol". En dokumentärroman står det på omslaget. En dokumentärroman om Shirin-Gol som Siba ska ha mött i ett flyktingläger i Afghanistan. Jag vill inte tro på att berättelsen är sann. Hur kan en människa stå ut med så många umbäranden, så mycket lidande och ändå ha förståndet i behåll? En mardrömssaga. Jag läser och hoppas att mycket är fiktion, att det som är sanning inte drabbat en människa, att berättelsen är sammanvävd av flera olika personers öden. Och vet medan jag läser att sagan är alltför vanlig, alltför sann.

Med sötdrypande honung på orden döljs mardrömmen. Den blir en saga. En saga att sjunka in i, att försvinna från världen en stund med. Ändå är innehållet så otäckt, så otäckt. Det är krig, fattigdom, svält, våldtäkter, kamp, missfall, mord, elakhet. Också denna fantastiska värme och medmänsklighet människor visar varandra. De delar med sig, fast inget finns att dela med sig av. De värnar om varandra fast priset är högt.

Det är en berättelse om en stark kvinna. En berättelse om motstånd. Om hur klokskap kan växa fram genom ifrågasättande. Genom att man inte accepterar det som man fått med modersmjölken: kulturen, sedvänjorna. normerna.  En berättelse om ett maskrosbarn i Afghanistan. Berättelsen om en stark kvinna.