Kandidatdropp

Att man inte kan lita på missbrukare vet ju alla. Varför blir jag ändå så besviken på dem? Det borde ju inte komma som en överaskning? Dessutom har jag inte ens en vänskapsrelation med dem. Jag ser dem bara i jobbet. Det är min inneboende tro att alla alltid försöker "sköta sig" som får sig en törn.

Hon vet att hon inte får röka på rummet. Ändå gör hon det så brandlarmet går. Hon vet att hon inte får bruka ... än mindre missbruka när hon är där. När jag frågar om hon gjort det blånekar hon. Men händerna är fumliga och hon kan inte svara på mina frågor samtidigt som hon lagar mat. Hon försöker röka en otänd cigarrett. Hon tar snedsteg så till och med barnen säger att hon måste vara full. Men när jag frågar har hon varken druckit eller tagit tabletter. Så länge hon är påverkad är det inte ens lönt att försöka ha en diskussion. Den får bli i morgon. Då jobbar inte jag.