Ännu en dag

När det är jobbigt är det skönt med vänner som "med vändande post" skickar SMS, skriver på bloggen, mailar eller ringer. Trots att de egentligen inte har en susning om varför livet är som det är, varför jag reagerar som jag gör så hör de ändå av sig med uppmuntrande tillrop. Det är skönt. Tack!

Det är så många bitar i det här. Mycket har sin upprinnelse långt tillbaka. Men någonstans bottnar det i att jag av någon underlig anledning inte prioriterar efter hjärta och hjärna utan efter någon Luthersk lära som är med sedan barnsben. ( En irrlära har jag för övrigt förstått genom vännen Prästen, som studerat Luther lite närmare, att det är. Luther var inte alls det han blivit symbol för i Sverige. Tvärtom var han nog i mångt och mycket en levnadsglad festprisse). Jag nystar i en bit i taget för det är ändå så att det är bara jag som kan styra mitt liv till det jag innerst inne vill, även om det undermedvetna sätter stopp för en hel del.
 
Tröttheten är obeskrivlig. Var till och med så trött att jag gick till doktorn. Fullt övertygad om att det fanns ett fysiskt fel. Riktigt vad felet skulle bestå i kunde jag inte säga. Några symptom mer än ren och skär utmattning finns ju inte. Doktorn tog ett lab-svep. Det såg finfint ut. Alla värden: tyroideahormoner, "blodvärden", elektrolyter, njurvärden och levervärden var precis som de ska. Till och med mitt HbA1c, det värde som brukar få skulden när det är knas med den här kandidatens kropp, var helt ok. 5,6. Så mycket längre ner kan jag inte krypa utan att känningarna blir för många. Troligen avfärdade doktorn mig med ett "hypokondrisk medicine kandidat".

Har börjat tulla någon timma här och någon timma där på skoltiderna för att hjälpa mig själv. Känner inte det minsta dåligt samvete för det även om sakerna egentligen är obligatoriska. Jag är övernitiskt plikttrogen i vanliga fall och kan mina kursare strunta i hela dagar och veckor så kan jag minsann ta någon enstaka timme då och då. Egentligen tycker jag att det är larv att det är obligatoriskt och kan inte uppröras över fusket som är ordentligt utbrett. Någonstans är det väl ett misslyckande att själv börja slacka, bara för att alla andra gör det är det väl egentligen inte ok. Men, jag ser det som en livräddande åtgärd i mitt fall.

Så kontentan av allt svammel är att jag biter ihop en dag till. Just den här dagen började fint med joggingtur avslutad med mycket stretching. Joggandet gick bra även om jag "känner mitt knä" under joggingen, men det är inte direkt någon smärta. Höftsmärtan jag känt lär bara vara ett muskelfästa som ger sig till känna, förhoppningsvis avhjälps det med stretchingen. Knät däremot lär det inte hjälpa att stretcha. Det är leden. Bara att träna upp långsamt och hoppas på att ribban inte är lagd för högt från början.

Kommentarer
Postat av: sara

Vad bra att alla värden var okej. Men samtidigt kan man ju känna att "tänk ändå om ett värde var lite dåligt och det gick att ta ett piller mot det och sedan bli pigg som en mört!" - det hade inte varit så illa. Men som sagt, skönt att du är frisk trots att du är utmattad.



Och vad duktigt du är som håller i joggingen! Jag gör försök ibland men det är för tråkigt helt enkelt. Jag har inte tålamod, men gud vad jag önskar att jag blev så där "löpberoende" som det hävdas att man kan bli.



Önskar dig härmed ett löpberoende och oömma kroppsdelar!

/sara

2008-05-13 @ 09:57:01
Postat av: Lotta

2008-05-13 @ 11:08:02
Postat av: Lotta

Vet inte vad som hände ovan. Gjorde ingenting, och så blev det ett tomt inlägg postat?



Nåväl; känner igen det där med Luther, eller åtminstone plikttrogenheten. Och man mår nog bara bra (inte bara fysiskt) av att vara lite rebellisk och "skolka" ibland. Fortsätt du med det! ;-)

Postat av: KD

Både pillret och löpberoendet skulle sitta fint, Sara. Problemet är bara att jag lär tröttna innan beroendet kommer. Vi kanske ska sporra varandra?

2008-05-13 @ 17:25:27
Postat av: KD igen

Et tu, Lotta? Luthers (irr)lära är alldeles för utbredd i det här landet.

2008-05-13 @ 17:26:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback