Kandidatdropp

Troligen sitter jag i rullstol i morgon. För första gången sedan 1900-kallt har jag varit ute och joggat. Ok, ni kan lyfta upp hakan nu! I veckan ledsnade jag på allt vad långa dagar i skolan heter, brist på träningsmöjligheter (har jag varit borta hela dagen vill jag inte lämna Besten en sekund på kvällen, även om Mr H varit hemma) och tänkte att lättaste sättet att träna när jag vill, hur länge jag vill och utan dåligt samvete är att ta Besten med sig. Åkte och köpte rejäla (av priset att döma) joggingskor. I morse var det dags för invigning. 35 minuter var vi ute. Lilla Besten fattade galoppen direkt och låg före i spåret. Periodvis drog åtta kilo tax många kilo mer människa.

Vis av erfarenheten förra gången jag fick för mig att ge mig ut och jogga börjar jag försiktigt. Knä a la medicinboll och inflammation både i höft och knä blev resultatet efter några veckor den gången. Kan iofs ha berott på att jag också envisades med att köra spinning sex gånger i veckan. Så ska det inte bli nu. Det blev omväxlande gå, lunka,löp fast utan löp. Nästa pass blir först på tisdag.

Känner mig ganska nöjd med mig själv. :-) Kanske kan jag slå mig till ro med den här dagen nu?