Kandidatdropp

På kvällarna nere i VG, när Besten fått sin kvällspromenad, satt jag med min Dinosauriekurs. Kursboken var något av det tråkigaste som existerat i kursväg och den gav jag snabbt upp och läste istället på nätet och i en barnbok jag hittat på rea för länge sedan. Kursansvarig som gav mig finfint betyg skulle bara veta var informationen kom ifrån. Nåja, bara den var korrekt så spelar det väl ingen roll ...

Har nu plockat ihop 30 gamla högskolepoäng i geologi. Vad jag ska med dem till kan man undra. Faktiskt läser jag det bara för att det är roligt. Första kursen,"Livets utveckling", läste jag när mitt senaste jobb var en plåga. Satt på tunnelbanan till jobbet och kände att någonting var jag tvungen att hitta på. I Metro fanns en annons om att "Livets utveckling" inte var fulltecknad. Det var som om annonsen var skriven för mig. Ringde direkt och anmälde mig. Det var en toppenkurs. Alldeles fantastiskt jättebra. Välgjord och intressant.

Fortsatte sedan med "Mineral och ädelstenar" som är den absolut roligaste kurs jag någonsin gått. Gemnologen som höll i bl a ädelstensövningarna var så insatt och besatt av sitt yrke att det smittade av sig. Stenar är vackra, vackra. Ädelsten, halvädelsten eller bara vanlig "gråsten" spelar ingen roll. Vackra är de.

Den som undrat över mina olika halsband med stenar kan kanske förstå nu var intresset kommer ifrån. Jag tänker att när jag kan styra tiden i mitt liv lite mer så ska jag ut och knacka sten. Som det är nu har jag glömt mycket av kunskapen jag hade. Det är som med allt annat - den kunskap jag inte använder aktivt försvinner långt bak i hjärnan och måste omaktiveras ganska så hårt.

Därefter blev det Tellus 1, som formligen uppslukade mig. Otroligt bra upplagd. Lektioner och övningar fanns på nätet. Kursledaren var mycket datorintresserad och hade byggt upp finfina saker på datorn som vi fick titta på. Det var en distanskurs och mitt sista halvår innan flytten till Uppsala var det många helger som ägnades åt att läsa, läsa i kursboken och göra övningar. Jag lade verkligen ner min själ i det. Sommaren efter var mamma och jag i Australien och hälsade på Brodern och hans familj. Vi åkte då till Uluru och Kata Tjuta. Att se dessa berg i solnedgång och soluppgång med kunskapen om hur de bildades färsk i hjärnan var det närmaste jag kommit en religiös upplevelse. Det var fantastiskt!

Jag är sugen på att göra också den här kursen. Tyvärr har det aldrig passat mig eftersom augusti alltid lyckas fyllas med andra saker, men en dag ska jag. Kanske redan nästa år?