Kandidatdropp

Ibland undrar jag om vi är normala, Mr H och jag. Jag tycker att våra konversationer kan vara lite knasiga. Igår:

Mr H kom farande in i vardagsrummet från extrarummet och datorn.
 -Sitter du och spottar inne?
- Öh? Va? Näe? Jag övar arabiska.

***********************
Också igår:
Mr H: - Du sover ju hårdast i världen. Du reagerade inte när jag kom hem.
Ego: - Jooooe, det gjorde jag väl.
Mr H: - Nähähäe då.
Ego: -Nä kanske inte, jag somnade tidigt.
Mr H: - Jag fick lyfta bort hunden. Hon låg tvärsöver din kudde, ovanför ditt huvud. Hon var inte ett dugg intresserad av att bli bortlyft. Ganska sticky mot kudden. (Konstpaus)
Mr H: - Du reagerade inte ens när jag tog täcket.
(För oinformerade. Jag är växelvarm. Ångande varm på dagarna och isbit på nätterna. Alltså sover jag med två täcken och är Mr H inte hemma när jag lägger mig så tar jag hans täcke med).
Ego: - Jo men, det noterade jag nog.
Mr H: - Nähähäedå, för jag tog det understa täcket. För det var varmast. Det hade du värmt upp.
Ridå.

Men alltså hur fräck får man vara? Det understa täcket?

****************************
Nu vaknade han.
Mr H: - Du märkte inte när jag kom hem igår. Jag hade kunnat riva huset utan att du vaknade.
Förlåt då, att jag är världsbäst på att sova.