Telefon
Storstumpa har alltid gillat att prata i telefon. Redan när hon var tre och de bodde i Australien pratade jag länge, länge med henne. Hon vaknade riktigt tidigt och brodern brukade då för att få lite lugn och ro på morgonen sätta henne i telefon med faster. Här var det ju inte riktigt lika tidigt. Glömmer inte den gången när barnet plötsligt säger: -"Men pappa vad gör du på golvet?" Brodern hade somnat under hennes stol medan hon pratade i telefon.
När de flyttade hem till Sverige lärde hon sig snabbt mitt telefonnummer och hon ringer ofta när hon har långtråkigt. Häromsistens ringde hon och undrade om Lilla Besten ville följa med dem på fisketur. När vi hade kommit överens om att det ville hon nog räckte hon luren till brodern för att vi skulle komma arrangera om detaljerna. Det visade sig att han tyckte det skulle bli besvärligt hålla reda på skridskor och krokar och ungar och hund. Varför ringde du?, undrade jag. Men det hade han ju inte gjort. Note to self: Kontrollera alltid att mamma och pappa är informerade när du sluter avtal med ungar.
Lillstumpa har aldrig velat prata i telefon. Jag passade dem igår och skrev upp mitt nummer åt henne. Nu ringde hon på morgonen. Alldeles själv. För att tala om vad jag måste ha med mig när jag hämtar dem på dagis i eftermiddag igen: Pyssel, pyjamas, present, foton, album, fina saker att sätta i albumet. Hrm, vad jag skulle ha pyjamasen till förklarade hon aldrig (möjligen kan det vara för att ibland när jag passat dem sena kvällar har vi haft pyjamasparty med pysselkväll). Hela tiden Lillstumpa tjattrade hördes svägerskan, med ganska barsk röst, i bakgrunden. "Nej! Du har så mycket pyssel! Nej! Faster kan inte köpa saker åt dig hela tiden. Nej!"
När de flyttade hem till Sverige lärde hon sig snabbt mitt telefonnummer och hon ringer ofta när hon har långtråkigt. Häromsistens ringde hon och undrade om Lilla Besten ville följa med dem på fisketur. När vi hade kommit överens om att det ville hon nog räckte hon luren till brodern för att vi skulle komma arrangera om detaljerna. Det visade sig att han tyckte det skulle bli besvärligt hålla reda på skridskor och krokar och ungar och hund. Varför ringde du?, undrade jag. Men det hade han ju inte gjort. Note to self: Kontrollera alltid att mamma och pappa är informerade när du sluter avtal med ungar.
Lillstumpa har aldrig velat prata i telefon. Jag passade dem igår och skrev upp mitt nummer åt henne. Nu ringde hon på morgonen. Alldeles själv. För att tala om vad jag måste ha med mig när jag hämtar dem på dagis i eftermiddag igen: Pyssel, pyjamas, present, foton, album, fina saker att sätta i albumet. Hrm, vad jag skulle ha pyjamasen till förklarade hon aldrig (möjligen kan det vara för att ibland när jag passat dem sena kvällar har vi haft pyjamasparty med pysselkväll). Hela tiden Lillstumpa tjattrade hördes svägerskan, med ganska barsk röst, i bakgrunden. "Nej! Du har så mycket pyssel! Nej! Faster kan inte köpa saker åt dig hela tiden. Nej!"
Kommentarer
Trackback