Klinisk dag
På kvällen te och hembakt, urgott bröd hos kursare T. Fick prata av mig. Hon med. Fick lite tröst för mitt Lilla Skuttvikariat i förrgår. Doktorn tydligen känd för att vara väl bichigt bitsk. Då slutade jag skämmas för överreaktionen och kände istället att det säkerligen var nyttigt för henne att det var någon som bet tillbaka för en gångs skull.
Gissa sju ggr hur nyfiken jag är på vilken handledare det var och hur du bet tillbaka. Well done i vilket fall, en del tycks livnära sig på att sparka "neråt" (finns tyvärr även exempel på det när man är ute ur kandisträsket) och det är ju suveränt om någon gör något annat än att bara tyst gå undan som omväxling.
Inte säker på att du vet vem det är. Ung kvinna.
Hade aldrig sagt något om jag varit mitt vanliga jag - men du vet ju hur det är just nu ...
Jag bet faktiskt tillbaka ganska artigt, men jag tror att det tog skruv ändå. Lär skriva en del i kursutvärderingen nu när jag vet att det inte bara är jag som råkat ut för henne ....
Får väl skicka några förklarande rader till dig :-)
Mmm, vet var du befinner dig, och visst fan blir man hundra tusen gånger känsligare - men det är ändå sjukt att det finns mobbare i alla läger.
Infektion eller hud? Vi hade en lillsnärta som en av handledarna på infektion, vill jag minnas, på hud var det nog inga dunungar alls.
HA! Näe, hud är befriat från dunungar. Fast första auskultationen gjorde jag faktiskt med en ung snärta som randade sig från Västerås. Hon var underbar. Att hon älskade sitt jobb var uppenbart och hon tyckte bara det var roligt att ha vetgiriga kandidater med.