Aldrig fucka upp

Mr H läste den och sedan har den stått i bokhyllan; "Aldrig fucka upp" av Jens Lapidus. Den har aldrig riktigt lockat mig men nu när Lapidus är i ropet och jag inte hade någonting annat så tänkte jag: varför inte. Den överraskade positivt. En riktigt bra kriminalroman.

Tre människors liv vävs samman. Den inte helt laglydige polisen Thomas, som ändå vill skipa rättvisa och vara stolt över kåren. Småkriminelle gangstern Mahmud, som vill skärpa till sig men hålls fast i den kriminella världen av tradition och gangsters som inte håller sina löften. En gång snärjd alltid snärjd. Niklas, exelitsoldaten som har en klar och tydlig agenda och vill väl men är så skadad av sin barndom att han tar alldeles fel väg.

Lapidus är advokat och jag tänker att han genom jobbet känner miljöerna han skriver om väl. Har svårt att tro att man kan ha en sådan konsekvent fantasi om man inte varit djupt insyltad i dem. Till och med språket lyckas han förändra på ett trovärdigt sätt. Språket följer med den huvudperson han skriver om.

OOOlidligt spännande är den inte, men den håller mitt intresse fånget ända till sista raden, utan en massa onödig utfyllnad av texten, allt han skriver för handlingen framåt. Bra gjort med tanke på att boken är nästan 500 sidor, bara en sida kort. De sista sidorna hoppar jag av irritation. Ska man inte få veta vem mördaren är? Så kommer det. Helt oväntat.

Jag tror jag ska ta och läsa "Snabba cash" också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback