Jobb, jobb, jobb - igen

Natten var lugn på Kvinnoboendet. Ändå är sömnen inte lika god där som hemma. Vaknade några gånger med orden "någon har brutit sig in" i huvudet eftersom jag hörde steg i korridoren. Så kom jag på att bryter man sig in någonstans  är det inte särskilt troligt att man klampar. Lade mig tillrätta och somnade om.

Eftersom jag ryckte in med kort varsel kortade de ner passet åt mig och jag fick sluta redan 12 idag. Hann bara hem så ringde de från sjukhuset och undrade om jag kunde ta ett kvällspass som undersköterska. Tackade nej. Dumt? Kanske? Jag vill gärna ställa upp när de ringer, men hade precis kikat i kalendern och insåg att det var tredje helgen i rad som jag jobbade på Kvinnoboendet.  Behöver några timmar för mig själv (ja, egentligen flera dagar - men, det finns inte just nu. Fast nästa helg blir påringningar från från Kvinnoboendet eller sjukhuset obesvarade - det kan jag garantera).

Tror att Lilla Besten är glad att jag är hemma. Hon följer mig runt, runt i lägenheten och när jag sätter mig vid datorn kommer hon och skrapar med tassen på mig för att få uppmärksamhet. Plockar jag då upp henne i famnen kryper hon så långt upp hon kan och lägger sig till rätta under min haka rätt över halsen. Nu ska hon få sin kvällspromenad och sedan tänker jag slänga mig i sängen och glo på dumburken i väntan på att Mr H ska komma hem från jobbet. Förhoppningsvis är han pigg nog att se det inspelade "På spåret". Hoppas, hoppas att vi klår dem från liggvagnen (läs: sängen). Det är ju final!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback