Omega-3 köret

Det är mer muskler än hjärna på många gym. Friskis och Svettis där jag går är förskonat från de värsta muskelknuttarna, men idag höll jag på att trilla av maskinen i skrattkramper när jag hörde konversationen mellan två grabbar. Grabbar är kanske förresten synd att kalla dem. De var nog någonstans mellan 30-35 år. Tänk er följande situation. Två stycken, till kroppen normalstora killar som tränar stenhårt. De har "värsta outfiten" på sig och trots klen muskelmassa ser de ändå ut som om de tar träningen på största allvar. Vilket iofs är mer än man kan säga om mig, och killarna ska ha heder för sin ambition.

Mellan varje maskin tar de en rejäl paus och jämför sina resultat, både med varandra och med tidigare träningstillfällen. Vi kallar killarna A och B (verkligen innovativt Kandidaten) och jag kom in och tjuvlyssnade någonstans i handlingen när de jämförde vad de ätit i helgen.

A: Skitdåligt. Men jag har å andra sidan inte laddat för det här.
B: Inte jag heller.
A: Jag har bara käkat mackor.
B: Jag var hos Caroline och började dagen med ett glas vin och mackor (intressant kombination var min reflektion) och sedan var jag på väg hem hela tiden men visste inte riktigt när jag skulle våga köra (bra att du väntade, grabben, tänkte jag). När jag kom hem åt jag mackor och stekte fyra ägg.
A: Det är nyttigt. Protein.
B: Jaaa, tonfisk är bra också. Man ska äta fisk tre gånger i veckan.
A: Mmm, fet fisk. Det är det där Omega-3 köret. Fet fisk är lax, makrill, ål, strömming ... konstpaus ... och sill tillhör väl det där med.
Sedan gick grabbarna över till att diskutera stretching och jag gick till en maskin långt bort från dem för de var så långt från verkligheten och korrekt anatomi/fysiologi att jag kände att börjar jag säga någonting så kommer stackarna aldrig härifrån. Och alltihop var på något sätt väldigt rart. Det var fullt allvar för dem. Men de var så fel ute. Ingensusning.nu, typ.

Apropå sill och strömming så stal jag det här någonstans på nätet: Gamla fiskare ansåg förr i tiden att strömming var en speciell sorts Östersjösill som vägrade simma söder om den lilla hamnen Kristianopel i nordöstra Blekinge, där sker alltså namnbytet. Men egentligen handlar det om landningsplatser. Strömming är den Östersjösill som landas norr om södra delen av Kalmarsund, namnskillnaden är alltså språklig.

Och den här länken hade jag velat ge dem:
Sill och strömming är samma art och har samma vetenskapliga namn, Clupea harengus. Sillen, som fångas på västkusten är lite större och fetare. Strömmingen som fångas på ostkusten är mindre och magrare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback