Glad Best och mindre glad Mr H

Det var en glad liten best som mötte mig när jag kom hem från jobbet vid 9-snåret i morse. Hennes husse var betydligt mer surmulen. Frenetiskt skrubbade han i badrummet. Sängkläderna var borta ur sängen. Första lasset, av dagens mastodonttvätt därmed instuvat i tvättmaskinen. Någonting var fel. Jag väntade ut honom. Så kom det:
"Det är tur att jag är en fredlig person. Jag sov så gott. Då kom din hund och moffade (*1) vid tröskeln tio över fem i morse. Till slut gick jag upp. Då lade hon sig beskedligt vid ytterdörren med huvudet  på hallmattan. Tre gånger hände det. Före sju var jag ute med henne. Lägg märke till att jag röstade nej när hon skulle införskaffas. Så skulle jag tvätta. Men det fanns inget tvättmedel, så jag fick köra till ICA Maxi". Då skrattade denna Kandidaten hejdlöst åt Mr H och tackade i sitt stilla sinne honom för morgonens första skratt.

(*1) Moffa är det ljud Lilla Besten har när hon vet att hon inte får skälla. T ex mitt i natten vid husses och mattes sovrumströskel när fina, små hundar ska sova i korgen eller möjligen på soffan. Eller t ex när matte sagt till Lilla Besten att hon ska vara tyst och hon lyder men ändå vill ha sista ordet. Skälla vågar hon inte i det läget, men ett litet moff kan man alltid kosta på sig....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback