Inferno
Stor litteratur? Klassiker? Måste erkänna att min hjärna dränerats på svensk litteraturhistoria, fast det var så roligt i skolan. Inte kommer jag ihåg mycket om Strindberg och hans verk. När jag hittade "Inferno" i kurslitteraturen för nästa termin kändes det därför kul att få ta itu med den. Glädjen varade inte länge.
Jösses, karln måtte ha varit komplett galen när han skrev det hela. Visst ja, det ska ju vara exempel på en psykos. Och det hittar man minsann massor av. Förföljelsemani, intriger här och där, både hörsel- och synhallucinationer, gudar som uppenbarar sig, allt som sker tolkas som tecken på någonting. Massor av möjliga och omöjliga, mest omöjliga, slutledningar dras och samband ses. Det är väl inte alla som skulle tolka den som tecken på en psykos, men är boken ett sanningsvittne om hur det är att vara psykotisk så fattar till och med jag att det inte är roligt.
Huvudpersonen bor i Paris, hans ekonomi går upp och ner, likaså hans hälsa. Han gör sig av med sin familj. Återförenas med den. Han ser intriger överallt. Fiender i nästan alla. Han får visioner. Han forskar och skriver. Försörjer sig på att skriva artiklar till dagstidningar. Hans vänner verkar ha samma vacklande hälsa och ekonomi. De blir osams, sams och osams igen. Misstror varandra. Man kan hålla på i oändlighet och beskriva alla tokerier. Vad jag läst mig till så är Strindberg själv i mångt och mycket huvudpersonen i berättelsen och mycket lånas från hans eget liv. Från en period när han funderade över sin tro och religion. Utbroderad dagbok? Möjligen.
Kan säga att den här boken behövde inte ransoneras. Det var en ren och skär plåga att sätta sig med den. "Not my cup of tea" - alldeles bestämt inte "my cup of tea".
Alla roar sig som de kan
I onsdags tog Mr H det lilla gula fordonet på släp och åkte till hemstaden. Nu roar han sig på pojkars vis med att bränna gummi och nöjesåka med kompisarna.
Lilla Besten var inte sen att utnyttja det faktum att husse inte är hemma. När matte lagt sig till rätta kommer hon skuttandes upp i sängen och trycker sig så nära matte hon kan. Där ligger hon sedan som sju kilo (jupp, hon går ner i vikt för hon matvägrar) betongsugga och tar mer plats än hon har volym för. För mattes del innebär det att hon balanserar på kanten till sängen och vaknar alldeles "leabruten" efter natten. Men inte har matte hjärta att köra bort Besten. Dräktig eller skendräktig? Ingen som vet, men TLC det behöver Lilla Besten en väldig massa just nu.
Lilla Besten går mer på rutin/instinkt än slutledningsförmåga har vi listat ut. Ni vet att när både husse och matte är hemma går hon på morgonkvisten först till mattes säng och kräver uppmärksamhet, sedan till husses. Härom veckan när matte tillbringade natten på jobbet var proceduren densamma. Först till mattes säng och moffa. Där stod hon tills husse ropade över henne till sin sida. Uppenbarligen hade hon glömt att matte inte var hemma ....
Lilla Besten var inte sen att utnyttja det faktum att husse inte är hemma. När matte lagt sig till rätta kommer hon skuttandes upp i sängen och trycker sig så nära matte hon kan. Där ligger hon sedan som sju kilo (jupp, hon går ner i vikt för hon matvägrar) betongsugga och tar mer plats än hon har volym för. För mattes del innebär det att hon balanserar på kanten till sängen och vaknar alldeles "leabruten" efter natten. Men inte har matte hjärta att köra bort Besten. Dräktig eller skendräktig? Ingen som vet, men TLC det behöver Lilla Besten en väldig massa just nu.
Lilla Besten går mer på rutin/instinkt än slutledningsförmåga har vi listat ut. Ni vet att när både husse och matte är hemma går hon på morgonkvisten först till mattes säng och kräver uppmärksamhet, sedan till husses. Härom veckan när matte tillbringade natten på jobbet var proceduren densamma. Först till mattes säng och moffa. Där stod hon tills husse ropade över henne till sin sida. Uppenbarligen hade hon glömt att matte inte var hemma ....
Kurslitteratur
Tog upp en bok direkt när jag vaknade i morse. Insåg då att ska det ske någonting produktivt i den här lägenheten i sommar var det dags att ransonera läsandet. 100 sidor per dag är ok tänkte jag och råkade sedan läsa 210. Hrm! Nåja, boken är i det närmaste att betrakta som kurslitteratur. Läste lite om termin nio, för att förbereda mig mentalt, och hittade en lista med skönlitteratur om olika psykiska sjukdomar. Iofs inte obligatorisk läsning, men rekommenderad, det tog jag fasta på. Egentligen har jag alltså pluggat ... någon som går på det?
Hursomhelst, första boken på listan beskrev psykoser. Det var Karin Fossums "Den som fruktar vargen". Dé du, Sara! Insåg när jag började läsa boken att det inte var första gången den var i mina händer, men eftersom detaljerna var som bortblåsta skadade det inte att läsa den igen. Den var betydligt bättre än "Svarta sekunder" men "Jonas Eckel" och "Älskade Poona" slår den inte. Bra berättelse. Med en knepig och tragisk vändning på slutet.
Intressant att läsa skönlitteratur som kurslitteratur. Det har jag inte gjort sedan jag läste A-kursen i engelska. Helt klart läste jag boken på ett annat sätt och försökte ta till mig beskrivningarna om psykoser ( eller kanske snarare schizofreni i det här fallet). Faktiskt ganska obegriplig sjukdom. Hur kan hjärnan lura en att uppfatta saker som inte finns, eller förvränga saker och ting. Nog inser jag att det måste vara vidrigt när ens egen hjärna lurar en. Om man inte kan lita på sig själv, vem kan man då lita på?
Hursomhelst, första boken på listan beskrev psykoser. Det var Karin Fossums "Den som fruktar vargen". Dé du, Sara! Insåg när jag började läsa boken att det inte var första gången den var i mina händer, men eftersom detaljerna var som bortblåsta skadade det inte att läsa den igen. Den var betydligt bättre än "Svarta sekunder" men "Jonas Eckel" och "Älskade Poona" slår den inte. Bra berättelse. Med en knepig och tragisk vändning på slutet.
Intressant att läsa skönlitteratur som kurslitteratur. Det har jag inte gjort sedan jag läste A-kursen i engelska. Helt klart läste jag boken på ett annat sätt och försökte ta till mig beskrivningarna om psykoser ( eller kanske snarare schizofreni i det här fallet). Faktiskt ganska obegriplig sjukdom. Hur kan hjärnan lura en att uppfatta saker som inte finns, eller förvränga saker och ting. Nog inser jag att det måste vara vidrigt när ens egen hjärna lurar en. Om man inte kan lita på sig själv, vem kan man då lita på?
Pysselläger
Vet ni? Jag hade fel. Det kostar tio kronor per bok att beställa. Och det tycker jag är helt ok.
Så kom dagen för det stora pyssellägret. Lillstumpa fick välja pyssel och det blev trolldeg. Turligt nog hade faster dåligt med salt hemma, degen blev mindre än den skulle, annars hade vi väl suttit där än och gjort figurer. Med köksrenoveringen igångkörd var enda platsen vi kunde vara på golvet, men det fungerade det med.
Det blev en sväng till biblioteket också. Där lånade vi "Kaninen och Kusinen" och "Kung Kalle och de nya strumporna". Böcker med text alldeles lämplig för en sexåring. Vi hade en mysig dag. Ända tills Storstumpa kom hem. Då gick luften ur Lillstumpa och hon fylldes av ett sexårstrots som nog slog alla rekord. Lägg lite trötthet ovanpå det så kan ni ju tänka er hur lustig sista timman var. Värst var när hon satte sig på cykeln och bara drog iväg. Ok, lilla villagatan är inte den mest trafikerade, men där kommer ändå en del bilar och inte alla kör lämpligt långsamt. Urk!
Så kom dagen för det stora pyssellägret. Lillstumpa fick välja pyssel och det blev trolldeg. Turligt nog hade faster dåligt med salt hemma, degen blev mindre än den skulle, annars hade vi väl suttit där än och gjort figurer. Med köksrenoveringen igångkörd var enda platsen vi kunde vara på golvet, men det fungerade det med.
Det blev en sväng till biblioteket också. Där lånade vi "Kaninen och Kusinen" och "Kung Kalle och de nya strumporna". Böcker med text alldeles lämplig för en sexåring. Vi hade en mysig dag. Ända tills Storstumpa kom hem. Då gick luften ur Lillstumpa och hon fylldes av ett sexårstrots som nog slog alla rekord. Lägg lite trötthet ovanpå det så kan ni ju tänka er hur lustig sista timman var. Värst var när hon satte sig på cykeln och bara drog iväg. Ok, lilla villagatan är inte den mest trafikerade, men där kommer ändå en del bilar och inte alla kör lämpligt långsamt. Urk!
Svarta sekunder
I vår lilla stadsdel har vi ett litet, litet bibliotek. Det är egentligen ett skolbibliotek som håller öppet några timmar i veckan för allmänheten. Det är litet och ynkligt. Sortimentet är uselt. Men det uppvägs av den fantastiska personalen. Varje gång jag tittar in där slås jag av deras vänlighet, deras önskan uppfylla alla konstiga tänkbara och otänkbara bokönskningar man kan ha. Tittade in där idag igen. Tänkte bunkra lite innan de stänger för sommaren. Inte heller idag gjorde de mig besvikna. Vänlig och kunnig service. Sådant blir jag glad av.
Listan med böcker var ganska lång, men alla fanns inte hemma. Inga problem. De beställde åt mig från närliggande bibliotek. Böckerna kommer inom några dagar. Vilken service! Upplyft och glad knallade jag hemåt. Ingen lång tur. Biblioteket ligger ju vägg i vägg. Så började jag fundera över vad det jag beställt kostar skattebetalarna att forsla från bibliotek till bibliotek. Vilken onödig kostnad. Skulle rätt vara rätt borde jag och alla andra som har användbara ben få använda dem till att gå till lämpligt bibliotek eller åtminstone trampa dit på cykel och själv forsla hem önskade böcker. Svenska bibliotek och deras service är sannerligen en lyx som kommer av skatten. Frågan är om jag verkligen tycker att det är värt att betala de pengarna. Nåja, ska inte fördjupa mig i det nu utan bara njuta av att det inom kort dimper ner böcker till mig i huset bredvid, alldeles utan att jag behöver anstränga mig. Och dessutom har jag fått ett vänligt bemötande på köpet. Inte fy skam för en vanlig onsdag.
En av alla böckerna jag hämtade var "Svarta sekunder" av Karin Fossum. Den har jag hunnit läsa mellan lämning och hämtning av stumpor på dagis och läger och en stunds passning av de unga damerna med papperspyssel. Hann visst lämna in Liten Best på klolippning också. ( Om det tycker hon inte. Idag fick hon dessutom vatten på kvarn. Tanten klippte i pulpan).
Inte en av Fossums bästa böcker. Riktigt dålig faktiskt, åtminstone för att vara av Fossum. Men å andra sidan, hur ska man kunna skriva ännu en "Jonas Eckel" eller ännu en "Älskade Poona"? Två fina verk av en och samma författare är väl ungefär vad man kan begära. Alldels för tidigt, redan på någon av de första sidorna visste jag vem som var den skyldige. Allting var så uppenbart. Ingen finess i skriverierna. Inte ens personskildringarna eller relationerna mellan människorna ar speciellt djupa. Tydligen Fossums sjätte (?) roman. Började hon tröttna här? Eller var det förlaget som pressade henne att snabbt komma ut med en uppföljare?
Listan med böcker var ganska lång, men alla fanns inte hemma. Inga problem. De beställde åt mig från närliggande bibliotek. Böckerna kommer inom några dagar. Vilken service! Upplyft och glad knallade jag hemåt. Ingen lång tur. Biblioteket ligger ju vägg i vägg. Så började jag fundera över vad det jag beställt kostar skattebetalarna att forsla från bibliotek till bibliotek. Vilken onödig kostnad. Skulle rätt vara rätt borde jag och alla andra som har användbara ben få använda dem till att gå till lämpligt bibliotek eller åtminstone trampa dit på cykel och själv forsla hem önskade böcker. Svenska bibliotek och deras service är sannerligen en lyx som kommer av skatten. Frågan är om jag verkligen tycker att det är värt att betala de pengarna. Nåja, ska inte fördjupa mig i det nu utan bara njuta av att det inom kort dimper ner böcker till mig i huset bredvid, alldeles utan att jag behöver anstränga mig. Och dessutom har jag fått ett vänligt bemötande på köpet. Inte fy skam för en vanlig onsdag.
En av alla böckerna jag hämtade var "Svarta sekunder" av Karin Fossum. Den har jag hunnit läsa mellan lämning och hämtning av stumpor på dagis och läger och en stunds passning av de unga damerna med papperspyssel. Hann visst lämna in Liten Best på klolippning också. ( Om det tycker hon inte. Idag fick hon dessutom vatten på kvarn. Tanten klippte i pulpan).
Inte en av Fossums bästa böcker. Riktigt dålig faktiskt, åtminstone för att vara av Fossum. Men å andra sidan, hur ska man kunna skriva ännu en "Jonas Eckel" eller ännu en "Älskade Poona"? Två fina verk av en och samma författare är väl ungefär vad man kan begära. Alldels för tidigt, redan på någon av de första sidorna visste jag vem som var den skyldige. Allting var så uppenbart. Ingen finess i skriverierna. Inte ens personskildringarna eller relationerna mellan människorna ar speciellt djupa. Tydligen Fossums sjätte (?) roman. Började hon tröttna här? Eller var det förlaget som pressade henne att snabbt komma ut med en uppföljare?
Hilfe
Jupp, sådana här dagar gör gott för kropp och själ. Sova lite emellanåt. Promenera med Besten - hon vill fortfarande inte gå långt. En sväng till gymmet. Fortsätta rensa bland papper. Göra lite på underarbetet i köket. Beställa kort av digitalfoton. Har inte satt in i album sedan jag skaffade digitalkamera. Scrapbooka lite. Skulle kunna vänja mig vid det här. :-)
Det enda bekymmer som finns är egentligen ett i-landsproblem. Storstumpa går på dagläger den här veckan. Förfärligt orättvist tyckte Lillstumpa som absolut inte ville gå till dagis när storasyster slapp fritids. För att få stopp på tårarna lovade faster att Lillstumpa skulle få gå på läger själv hemma hos faster en dag. På frågan vilken sorts läger hon ville ha blev svaret: Pysselläger. Självklart! Det är ju vad faster och stumporna gör.
Problemet är bara att fasters alla idéer om pyssel börjar sina efter år av pysslande. Så kom igen, jag behöver hjälp! TIps om en massa småpyssel att fylla vår dag med, kan man få det? (Jag ber vänligt). Pyssel som passar en sexåring och inte är för segdraget. Några idéer?
Det enda bekymmer som finns är egentligen ett i-landsproblem. Storstumpa går på dagläger den här veckan. Förfärligt orättvist tyckte Lillstumpa som absolut inte ville gå till dagis när storasyster slapp fritids. För att få stopp på tårarna lovade faster att Lillstumpa skulle få gå på läger själv hemma hos faster en dag. På frågan vilken sorts läger hon ville ha blev svaret: Pysselläger. Självklart! Det är ju vad faster och stumporna gör.
Problemet är bara att fasters alla idéer om pyssel börjar sina efter år av pysslande. Så kom igen, jag behöver hjälp! TIps om en massa småpyssel att fylla vår dag med, kan man få det? (Jag ber vänligt). Pyssel som passar en sexåring och inte är för segdraget. Några idéer?
Semestermode
Långsamt slår jag över till "semestermode". Inte mycket görs och det som görs sker i slow-motion. Den obeskrivliga tröttheten hänger med men påverkar inte livet när man kan sova länge på morgonen, gå och lägga sig mitt på dagen och utföra aktiviteter så sakta, så sakta. Småsaker, vardagligheter händer i livet. Synkotroll - check, nya glasögon beställda - check, rivning av köket påbörjad - check, rensning av papper från skolan pågår - check.
Lilla Besten är om möjligt slöare än matte. Långa promenader är det inte tal om. Drar matte iväg för långt sätter Besten sig på lilla rumpan, och där sitter hon. Hemma ligger hon mest. Sova är det som gäller för taxfröken. Äter gör hon inte. Det är den perioden igen. För att få i henne någonting överhuvudtaget så gäller det att blanda kyckling och ägg i torrfodret, eller sitta och kasta torrfoderbitarna en och en - rör de sig är de tydligen lite roligare att äta.
Hade jag inte varit igenom det här vareviga gång hon löpt så hade jag trott att hon är allvarligt sjuk. Tanken slog mig faktiskt i eftermiddags för hon är förbenat slö. Slöare än vanligt tycker jag. Ska nog kolla henne extra noga de närmaste dagarna.
TLC behöver hon i massor igen. Tidigt, tidigt på morgonen, när vi sovit och inte klappat henne på nattens alla timmar, tar hon sin vända i sovrummet. Först en tur och lite moffande på mattes sida av sängen. När matte gjort sin plikt och klappat trippar Lilla Besten över på husses sida och får lite TLC och gulleord också där. Med avklarad vända kan hon gå tillbaka till korgen och somna om igen. Allt medan husse och matte ligger klarvakna i stora sängen, alltför tidigt på morgonen.
Lilla Besten är om möjligt slöare än matte. Långa promenader är det inte tal om. Drar matte iväg för långt sätter Besten sig på lilla rumpan, och där sitter hon. Hemma ligger hon mest. Sova är det som gäller för taxfröken. Äter gör hon inte. Det är den perioden igen. För att få i henne någonting överhuvudtaget så gäller det att blanda kyckling och ägg i torrfodret, eller sitta och kasta torrfoderbitarna en och en - rör de sig är de tydligen lite roligare att äta.
Hade jag inte varit igenom det här vareviga gång hon löpt så hade jag trott att hon är allvarligt sjuk. Tanken slog mig faktiskt i eftermiddags för hon är förbenat slö. Slöare än vanligt tycker jag. Ska nog kolla henne extra noga de närmaste dagarna.
TLC behöver hon i massor igen. Tidigt, tidigt på morgonen, när vi sovit och inte klappat henne på nattens alla timmar, tar hon sin vända i sovrummet. Först en tur och lite moffande på mattes sida av sängen. När matte gjort sin plikt och klappat trippar Lilla Besten över på husses sida och får lite TLC och gulleord också där. Med avklarad vända kan hon gå tillbaka till korgen och somna om igen. Allt medan husse och matte ligger klarvakna i stora sängen, alltför tidigt på morgonen.
Älskade Poona
"Jonas Eckel", av Karin Fossum, gillade jag skarpt. När jag hittade "Älskade Poona" i jobbets bokhylla fanns det inte så mycket att välja på. Den måste läsas. Och det var det värt. Kriminalroman med ett annat djup än det vanligen finns i kriminalromanerna. Mer reflektion över människors inbördes förhållanden och avsikter. Fast jag vet fortfarande inte vem mördaren är. Det retar mig. Ändå en läsvärd bok. Hittar ni den någonstans, så sug tag i den.
Midsommar
Så passerade också midsommarhelgen 2008. Med 36 arbetstimmar på tre dagar och ännu en av mina förkylningar från helvetet gick partykänslan inte att frammana. Må helgen försvinna in i glömskan för gott. Det handlade bara om att bita ihop och stå ut. Förkylningen till trots lyckades nog kollegorna och jag ordna ett bra midsommarfirande för berörda. Midsommarbuffé med allt där ska vara plus några pajer. Den kalla frasiga grönsakspajen kan verkligen rekommenderas. Sommarfräsch! Också lökpajen föll i god jord.
Flyga drake
Någon gång för länge sedan sa mamma till mig att Flyga Drake av Khaled Hosseini måste jag läsa. Det har inte blivit av, men när jag hittade den för tio kronor på loppis i lilla Ödeshög kände jag att nu var det dags. Jag blev inte besviken. Riktigt varför jag tog boken till mitt hjärta vet jag inte. Går inte att peka på en viss sak. Det är en gripande roman om vänskap, ånger (ångest), svek och godhet. Däremellan någon insprängd bisats med Afghanistans historia, som för att göra romanen trovärdig.
För övrigt kan jag berätta att har ni vägarna förbi Ödeshög så gå in på AA:s loppis. Just när vi var där fanns en hel del böcker värda att läsas. Åtminstone en person i Ödeshög läser bra litteratur och skänker den vidare till AA. Och nej, jag köpte inte alla. Skulle ju ta tåget hem med Lilla Besten.
För övrigt kan jag berätta att har ni vägarna förbi Ödeshög så gå in på AA:s loppis. Just när vi var där fanns en hel del böcker värda att läsas. Åtminstone en person i Ödeshög läser bra litteratur och skänker den vidare till AA. Och nej, jag köpte inte alla. Skulle ju ta tåget hem med Lilla Besten.
Denise Mina - igen
Hade nog inte tänkt mig läsa fler böcker av Denise Mina. Förra boken "The field of blood - sticks and stones will break your bones" hade jag svårt att komma in i och fick börja om flera gånger. Så småningom tog jag mig igenom den och efterhand började jag tom gilla språket i den. Handlingen var väl ok, och just då otäckt aktuell, men på det hela taget kände jag mig inte så sugen på att läsa fler böcker av Denise Mina.
Så kom semestern och det enda som inte var sliskiga kärleksromaner i den tillgängliga bokhyllan var just Denisa Minas bok: Död i Garnethill. I brist på annat sög jag tag i den och satte mig att läsa medan stumporna for runt på lekplatsen. Också den här bokens miljö utspelar sig i "mindre priviligierade kretsar". Istället för religion och tidningsvärlden som har viktiga roller i förra boken kretsar handlingen i den här kring psykisk sjukdom, alkohol och sexuella övergrepp. Som deckare får den väl betraktas som helt ok och inte led jag av att läsa den, tyckte till och med bättre om den här än förra boken. Men Denise Mina är fortfarande inte mitt förstahandsval när jag ska välja författare. Men alla tycker inte som jag.
Semester
Modern tog stumporna, mig och Lilla Besten på semester till mina rötter. I hyrd stuga nära Vättern njöt vi av rymden över barndomens slätter. Östergötland när det är som vackrast, med blåklint och vallmo i dikeskanten. Vi spelade spel, barnen busade, vi badade ( fast det var ärligt talat inte så varmt), barnen lekte lugnt, vi hälsade på (gammel)mormor, gick barfota, fick besök av morbror med fru som tog med sig (gammel)mormor till oss, såg rökstenen (för hundrade gången i ordningen), var på naturum, lärde barnen se skillnad på råg, vete, korn och rågvete, hade pick-nick, gick på loppis (barn behöver inte mycket för att bli lyckliga).
Storstumpa har följt med på mina timslånga promenader. Full av energi har hon skuttat vid min sida utan att gnälla, inte ens när hon fick skavsår Vi har pratat om livet, Lilla Bestens eventuella valpar, tittat på allt som växer, sjungit sångerna vi sjöng i Australien (I'm A Little Teapot, Roll-over, Ba Ba Black Sheep, Twinkle Twinkle Little Star, Ten Green Bottles mm mm).
Med Lillstumpa busar man mer. Hon är yngre, behöver med bus, mer tid på egen hand, mer tid att pyssla. Roligt är att se att Lillstumpas och Lilla Bestens neutrala förhållande till varandra börjar tina lite. De är inte längre helt neutrala till varandra. Lillstumpa vill gärna pyssla med Besten. Klappa, göra konster, hålla i kopplet, krama. Just det där med kramandet är faster lite skeptisk till och bryter det snabbt. Besten är ju ingen kramhund på det sättet, men hon finner sig tålmodigt i Lillstumpas kramar även om jag ser att hon inte uppskattar det.
På dagen gjorde stumporna om fasters säng till lekplats.
Lilla Besten var inte heller sen att bädda ner sig i mattes säng.
Rökstenen
Regn eller uppehåll. Oavsett vilket, ljuset är speciellt vid Vättern.
Ungarna bakom gammelmormor Karins hus var flygfärdiga, men behärskade inte riktigt konsten utan satt mest på backen.
(Gammel)mormor Karin och stumporna.
Den här dagen skulle pappa ha fyllt 67 om han levt. Stumporna satte en födelsedagsbukett på farfars grav.
Lekplatsen var inte riktigt färdig, men Storstumpa hade kul ändå.
Bortom vallmofälten skymtar Omberg. Ja, egentligen är det ju rapsfält med vallmo i, men ....
Natrum
Storstumpa har följt med på mina timslånga promenader. Full av energi har hon skuttat vid min sida utan att gnälla, inte ens när hon fick skavsår Vi har pratat om livet, Lilla Bestens eventuella valpar, tittat på allt som växer, sjungit sångerna vi sjöng i Australien (I'm A Little Teapot, Roll-over, Ba Ba Black Sheep, Twinkle Twinkle Little Star, Ten Green Bottles mm mm).
Med Lillstumpa busar man mer. Hon är yngre, behöver med bus, mer tid på egen hand, mer tid att pyssla. Roligt är att se att Lillstumpas och Lilla Bestens neutrala förhållande till varandra börjar tina lite. De är inte längre helt neutrala till varandra. Lillstumpa vill gärna pyssla med Besten. Klappa, göra konster, hålla i kopplet, krama. Just det där med kramandet är faster lite skeptisk till och bryter det snabbt. Besten är ju ingen kramhund på det sättet, men hon finner sig tålmodigt i Lillstumpas kramar även om jag ser att hon inte uppskattar det.
På dagen gjorde stumporna om fasters säng till lekplats.
Lilla Besten var inte heller sen att bädda ner sig i mattes säng.
Rökstenen
Regn eller uppehåll. Oavsett vilket, ljuset är speciellt vid Vättern.
Ungarna bakom gammelmormor Karins hus var flygfärdiga, men behärskade inte riktigt konsten utan satt mest på backen.
(Gammel)mormor Karin och stumporna.
Den här dagen skulle pappa ha fyllt 67 om han levt. Stumporna satte en födelsedagsbukett på farfars grav.
Lekplatsen var inte riktigt färdig, men Storstumpa hade kul ändå.
Bortom vallmofälten skymtar Omberg. Ja, egentligen är det ju rapsfält med vallmo i, men ....
Natrum
Vad hände?
Tekniken verkar vara emot mig. Inlägg försvinner och vill inte läggas upp. Eller beror det på sömnbrist? Två timmars snusande på jobbet är inte tillräckligt för den här hjärnan. Kollegan som sovit mer får nog dra tyngsta lasset idag. Bara sju timmar tills jag får gå hem. Saknar min säng.
Ordning och reda
Det är ordning och reda i vår bostadsrättsförening. Har nog nämnt alla "Obs! Obs! -lappar " vid något tidigare tillfälle. Idag fick vi ett två sidor långt meddelande från styrelsen med pekpinnar om vad man inte får göra. På de två sista raderna stod det: "Trevlig sommar! Styrelsen". Undrar om det var en order?
Uppdatering lite senare: Bäst att förtydliga. Det var inte personligen riktat till oss, utan en information till hela föreningen. Vi känner oss väldigt "oträffade" av brevet, trots ett antal paragrafer om vad man inte får göra. Men det var lite löjligt, speciellt som en paragraf talade om att tonåringar inte får spela fotboll på innergården. Alla vet att det är en tonåring som tar dit sina kompisar och gör det.
Enligt uppgift ska flera ha klagat hos styrelsen. Varför inte prata direkt med honom och/eller hans föräldrar istället för att skriva ett långt stycke och skicka ut till hela föreningen? Själv har jag varit på väg ner på gården för att be honom att inte sätta igång med fotbollen halv tio på kvällen och att rikta målet åt ett annat håll så att inte varannan boll landar på cykelställstaket av metall och åsamkar en smärre ljudexplosion varje gång. Men jag har besinnat mig och valt att stänga balkongdörren, höja ljudet på TV:n. Det är faktiskt inte så ofta han är där. Han måste ju också få använda gården.
Uppdatering lite senare: Bäst att förtydliga. Det var inte personligen riktat till oss, utan en information till hela föreningen. Vi känner oss väldigt "oträffade" av brevet, trots ett antal paragrafer om vad man inte får göra. Men det var lite löjligt, speciellt som en paragraf talade om att tonåringar inte får spela fotboll på innergården. Alla vet att det är en tonåring som tar dit sina kompisar och gör det.
Enligt uppgift ska flera ha klagat hos styrelsen. Varför inte prata direkt med honom och/eller hans föräldrar istället för att skriva ett långt stycke och skicka ut till hela föreningen? Själv har jag varit på väg ner på gården för att be honom att inte sätta igång med fotbollen halv tio på kvällen och att rikta målet åt ett annat håll så att inte varannan boll landar på cykelställstaket av metall och åsamkar en smärre ljudexplosion varje gång. Men jag har besinnat mig och valt att stänga balkongdörren, höja ljudet på TV:n. Det är faktiskt inte så ofta han är där. Han måste ju också få använda gården.
Pyssel
Det har pysslats i dagarna två hemma i lägenheten hos Kandidaten. Allt sådant där som skjutits upp som Kandidaten har i huvudet att hon borde göra men inte orkat ta tag i gör hon nu. Sorterar, kastar och beställer papperskopia av gamla digitalfoton. Se där, där frigjordes nästan 1 GB på hårddisken och ännu är hon inte klar. Börjar förbereda köket för nyinstallationen. Högen av gamla skåpdörrar växer i hallen.
Sorterar papper. Nu ska alla gamla onödiga föreläsningsanteckningar bort. Kandidaten tittar ju ändå inte på dem igen. Det lär väl frigöra ett antal pärmar. Hon mailar, både den ena och den andra. Dammar lite här, torkar lite där. Det är skönt att pula och fnula utan stress.Sticker emellanåt in en promenad med Besten. Fast Besten är tråkig just nu. Hormonerna, ni vet! Besten har förvandlats till tjuren Ferdinand och ska sniffa och snusa på varendaste liten blomma, grästuva, kotte och pinne på vägen. Det går så långsamt, så långsamt. Sölkorv!
Sorterar papper. Nu ska alla gamla onödiga föreläsningsanteckningar bort. Kandidaten tittar ju ändå inte på dem igen. Det lär väl frigöra ett antal pärmar. Hon mailar, både den ena och den andra. Dammar lite här, torkar lite där. Det är skönt att pula och fnula utan stress.Sticker emellanåt in en promenad med Besten. Fast Besten är tråkig just nu. Hormonerna, ni vet! Besten har förvandlats till tjuren Ferdinand och ska sniffa och snusa på varendaste liten blomma, grästuva, kotte och pinne på vägen. Det går så långsamt, så långsamt. Sölkorv!
Jodå
Jodå, idag känner jag mig både lättad och glad över tentan. Och nöjd med gårdagen. Luther hölls stången och istället för en massa måsten tog jag en sväng till kursare S (som tråkigt nog flyttar under sommaren) och drack te och fick mig en duvning i hantering av vattensköldpaddor av hennes rara 7-åriga dotter. Efter det middag på stan med Veterinären. Alltid skönt att få diskutera ditten och datten med henne.
Gläds åt mina Paulior. Några blommar fint just nu. Bra sugen på att beställa fler, men det får bli när midsommar varit så plantorna inte riskerar att fastna på något postlager någonstans i värmen. Beställer från Dibleys. Där kan man också beställa Streptocarpusar. Om nu någon är intresserad av det. Skylla?
Edee's Rosebud
Winnergreen?
Halo´s aglitter
Pretty Poison, läckra blad, eller hur?
Gläds åt mina Paulior. Några blommar fint just nu. Bra sugen på att beställa fler, men det får bli när midsommar varit så plantorna inte riskerar att fastna på något postlager någonstans i värmen. Beställer från Dibleys. Där kan man också beställa Streptocarpusar. Om nu någon är intresserad av det. Skylla?
Edee's Rosebud
Winnergreen?
Halo´s aglitter
Pretty Poison, läckra blad, eller hur?
Vila sig i form
Om jag inte alldeles missminner mig om skrivnummer så har jag klarat tentan. Båda delarna. Både kirurgin och ortopedin. Det var lite "snubbla in" över det hela. Inte mitt bästa resultat här i livet. Mer tur än skicklighet, men ändå på rätt sida strecket. Ska försöka upparbeta någon form av glädje över det hela, men just nu kom det bara en stor trötthet över mig. Av lättnad får jag hoppas. Känner besvikelse över resultatet trots att det är godkänt och måste påminna mig själv om att våren varit en av de jobbigaste i mitt liv och att jag faktiskt valde att vila mig i form på inläsningsdagarna. På bloggen verkar jag nog vara rena gnällkärringen, det blir väl så när man väljer att inte tala klarspråk om allt i livet. Jag ska glädja mig åt resultatet. När jag fått lite distans till det hela.
Det är också svårt att känna glädje när man vet att ena kompisen kört på kirurgidelen. Fast hon jobbat som ett djur med plugandet. Hon hade förtjänat att klara det. Vete katten om jag tycker att jag har det när jag valde att gå på sparlåga. Ok, så mycket val är det väl inte från min sida. Jag var tvungen för att öht orka gå upp. Att vila sig i form får kanske bli tentastrategin framöver också? Det verkar ju i alla fall vara en vinnande strategi :-)
Det är också svårt att känna glädje när man vet att ena kompisen kört på kirurgidelen. Fast hon jobbat som ett djur med plugandet. Hon hade förtjänat att klara det. Vete katten om jag tycker att jag har det när jag valde att gå på sparlåga. Ok, så mycket val är det väl inte från min sida. Jag var tvungen för att öht orka gå upp. Att vila sig i form får kanske bli tentastrategin framöver också? Det verkar ju i alla fall vara en vinnande strategi :-)
Lutheri Luthera
Sedan sommarlovet började har jag haft Luther i hasorna. Med solen på min sida har jag hela tiden lyckats ligga steget före. Men igår svek solen mig. Luther kom ikapp. Dagen ägnades åt att tvätta precis alla textilier i lägenheten (kuddar, täcken, överkast, filtar, ja till och med gardinerna åkte ner), putsa fönster och göra allt annat som hör en storstädning till. Ännu har jag jag dock inte gett mig på garderober och lådor men på ytan ser det i alla fall putsat ut.
Inte heller idag tycks solen vara på min sida. Får väl ta tag i de där garderoberna och lådorna? Kanske ta ett pass på Friskis och Svettis? Morgonmotionen blev lite av ett fiasko. Efter trettio minuter började det regna och då vände Lilla Besten och gick hem. Bara för matte att följa efter.
Inte heller idag tycks solen vara på min sida. Får väl ta tag i de där garderoberna och lådorna? Kanske ta ett pass på Friskis och Svettis? Morgonmotionen blev lite av ett fiasko. Efter trettio minuter började det regna och då vände Lilla Besten och gick hem. Bara för matte att följa efter.
Högkvalitativ läsning
När vi gick där och strosade på Ånneboda bland allt krimskrams fick jag en liten nostalgitripp och inhandlade Wahlströmsböcker. Tre för en tjuga. Vilket fynd! Nu har jag slukat dem. Ingen krävande läsning direkt, men känslan från skolåren när Wahlströmsböckerna var min luft, min mat, min dryck, min energi, mitt liv infann sig. Tyvärr har jag väl vuxit ifrån dem en aning så känslan blev inte bestående, men för en kort sekund var jag tillbaka på mellanstadiet.
Fynd 1 - Mary, Lou och marmortigern - Carolyn Keene.
Tja, de här deckarhjältinnorna var inte mina favoriter då heller. Det var Kitty som gällde. Mary, Lou böckerna läste jag bara om alla Kittyböckerna var utlånade från biblioteket. Inte tillhör jag längre böckernas målgrupp. Det känns bara någon sida in i boken och att i det läget sitta och försöka beskriva boken gör den knappast rättvisa. Den som ska berätta om boken är en tolvåring som inte störs av att ett stycke som följer på ett annat motsäger det första. Någon som inte störs av de fåniga detaljerade beskrivningarna av vad som finns på de varma mackorna och hur vimsig Cora är. Någon som inte störs av den banala historian. Den här boken får gå vidare till någon i rätt åldersgrupp.
Fynd 2 - Mysteriet med det stulna halsbandet - Enid Blyton
Ytterligare en banal historia, riktad till någon i en annan åldersgrupp än min. Dock betydligt mer välskriven än Mary, Lou. Lite förvirrande var det med boken. Med Enid Blyton hade jag förväntat mig en berättelse om fem-gänget. Hade för mig att några i femgänget hette Georgie och Bess. Det hette de inte här. Men konstellationen var väldigt lik femgänget. Min förutfattade mening störde mig boken igenom. Nu läste jag aldrig speciellt många femböcker när jag var i den åldern, men är det någon som kan förklara hur det hänger ihop? Skrev Enid Blyton om olika gäng? Förändrades gänget efter hand?
Fynd 3 - Två år i varje klass - Kar de Mumma
Den här boken roade mig allt en smula. Men så är det ju också K.d.Mumma som skrivit den. Inte är väl heller den här riktad till min åldersgrupp men jag njuter ändå av att läsa den. Språket flyter, om än lite gammaldag (den är ju faktiskt skriven för myyycket länge sedan). Det är en underfundig berättelse med en stillsam humor. En rar liten berättelse.
Fynd 1 - Mary, Lou och marmortigern - Carolyn Keene.
Tja, de här deckarhjältinnorna var inte mina favoriter då heller. Det var Kitty som gällde. Mary, Lou böckerna läste jag bara om alla Kittyböckerna var utlånade från biblioteket. Inte tillhör jag längre böckernas målgrupp. Det känns bara någon sida in i boken och att i det läget sitta och försöka beskriva boken gör den knappast rättvisa. Den som ska berätta om boken är en tolvåring som inte störs av att ett stycke som följer på ett annat motsäger det första. Någon som inte störs av de fåniga detaljerade beskrivningarna av vad som finns på de varma mackorna och hur vimsig Cora är. Någon som inte störs av den banala historian. Den här boken får gå vidare till någon i rätt åldersgrupp.
Fynd 2 - Mysteriet med det stulna halsbandet - Enid Blyton
Ytterligare en banal historia, riktad till någon i en annan åldersgrupp än min. Dock betydligt mer välskriven än Mary, Lou. Lite förvirrande var det med boken. Med Enid Blyton hade jag förväntat mig en berättelse om fem-gänget. Hade för mig att några i femgänget hette Georgie och Bess. Det hette de inte här. Men konstellationen var väldigt lik femgänget. Min förutfattade mening störde mig boken igenom. Nu läste jag aldrig speciellt många femböcker när jag var i den åldern, men är det någon som kan förklara hur det hänger ihop? Skrev Enid Blyton om olika gäng? Förändrades gänget efter hand?
Fynd 3 - Två år i varje klass - Kar de Mumma
Den här boken roade mig allt en smula. Men så är det ju också K.d.Mumma som skrivit den. Inte är väl heller den här riktad till min åldersgrupp men jag njuter ändå av att läsa den. Språket flyter, om än lite gammaldag (den är ju faktiskt skriven för myyycket länge sedan). Det är en underfundig berättelse med en stillsam humor. En rar liten berättelse.
Stolt matte
På morgonpromenaden gick vi förbi en Springer Spaniel. Han var lugn och fin och väldisciplinerad. Sket väl i att det gick förbi en liten best. Jag uppmanade Besten att sköta sig, att inte skälla och hon lyssnade. Gick förbi så fint, så fint utan ett skall. Fast avståndet inte var mer än kanske 1,5 meter. När vi passerat ropade den andra matten efter oss: Men, den skäller ju inte. Näe, jag menade inte din hund, sa jag, det var min hund jag försökte få att hålla tyst.
Precis sa tanten då. Gick förbi er några gånger i början när du tagit henne och då var det annat ljud i skällan. Så formade hon pekfinger och tumme till en cirkel och viftade ok i luften. Och denna hundmatte sträckte på sig och blev några meter längre. Att få så fint beröm från henne som är så duktig med sin hund.
Visst har vi en hel del kvar att jobba med. Om svarta hundar tycker Lilla Besten fortfarande inte. Inte heller om dem som kommer mot henne i racerfart. Men mycket går bättre. När jag säger nej skärper hon sig. Hon är inte längre rädd för hästar och kossor och katterna i stallet får vara i fred. Visst, det finns mycket jobb kvar, men jag har jobbat stenhårt med henne och fått resultat. Och det blev uppmärksammat. Lite uppskattning och beröm är precis vad jag behöver, om det så bara gäller hunduppfostran.
Precis sa tanten då. Gick förbi er några gånger i början när du tagit henne och då var det annat ljud i skällan. Så formade hon pekfinger och tumme till en cirkel och viftade ok i luften. Och denna hundmatte sträckte på sig och blev några meter längre. Att få så fint beröm från henne som är så duktig med sin hund.
Visst har vi en hel del kvar att jobba med. Om svarta hundar tycker Lilla Besten fortfarande inte. Inte heller om dem som kommer mot henne i racerfart. Men mycket går bättre. När jag säger nej skärper hon sig. Hon är inte längre rädd för hästar och kossor och katterna i stallet får vara i fred. Visst, det finns mycket jobb kvar, men jag har jobbat stenhårt med henne och fått resultat. Och det blev uppmärksammat. Lite uppskattning och beröm är precis vad jag behöver, om det så bara gäller hunduppfostran.
Naganogott
Tror jag sagt det förr. Vi är dåliga på att äta fisk, trots att vi tycker om det. Till lunch idag bättrade vi oss lite och provade det här receptet som jag hittade i Buffé 2/1998. Jupp, OS var visst inspirationen. Lite annorlunda, men god fiskrätt som föll oss båda i smaken.
Sesamstekt laxfilé med stir-frypasta och svamp (4 pers)
300 g pasta
Svamp och grönsaker:
100 g svamp, ex ostronskivling, shiitake, champinjoner
1/2 purjo, strimlad
1 paprika, strimlad
2 vitlöksklyftor
Stir-frysås:
2 msk maizena
2 msk japansk soja
3/4 dl tomatketchup
2 msk risvinsvinäger (eller annan mild sort)
4 dl kycklingbuljong
1 tsk malen ingefära
ev 1 tsk sesamolja
Sesamlaxen:
4 bitar laxfilé á 140 g
1 dl sesamfrö
salt
persilja
ev. wasabi och niroark till garnering
Gör så här:
Koka pastan, kyl den snabbt i kallt vatten. Låt rinna av i ett durkslag
Svamp och grönsaker:
Skala, pressa vitlöken, skär svampen i mindre bitar. Skölj purjo och paprika. Skär i strimlor.
Stir-frysåsen:
Rör ut maizenan i sojan. Rör ner ketchup och vinäger. Blanda med buljongen. Krydda.
Sesamlaxen:
Vänd laxbitarna i sesamfröna. Stek på mellanvärme i 3-4 min per sida. Salta lätt. Lägg över på ett ugnssäkert fat och varmhåll i ugnen (100 grader).
Fräs svamp och grönsaker i 4-5 minuter. Blanda ner pastan och häll över stirfry-såsen. Låt koka ihop under omrörning. Såsen ska tjockna. Smaka av och rör ner lite persilja. Garnera gärna med stekta norichips och wasabi.
Starka drifter
Att Lilla Besten löper märks på mer än ett sätt, inte bara genom blodsplattret på golvet. I trappuppgången bredvid bor en liten dreverpojk. Han är orolig inomhus och har inte ätit på tre dagar.
Äntligen!
Äntligen gick det vägen. Det har varit ett hårt arbete. Inte minst för mattarna, som skjutsat och vaktat. Men nu. Äntligen! De fastnade. Bara att hoppas på att det blir någonting nu. Om 63 dagar kanske vi får taxvalpar i familjen? Det här är spännande. Håll tummen för oss.
Utkast: En vecka ...
En vecka har gått på sommarlovet. Vilka ljuvliga dagar det har varit. Svensk sommar när den är som bäst. Strålande sol, varma vindar och trevligt sällskap. Det har gjort gott för den utmattade kandidatens kropp och själ. Och ingenting blir sämre av att Mr H också varit ledig.
Vi tog Lotusen till sjön där brodern med familj var och badade. Gänget provåkte Lotusen. Vi tog årets första utedopp. I nästan varm sjö. Simmade med barnen på ryggen. Busade. Doppade huvudet. Mmmmm! Härligt!
I går kväll gjorde vi Stockholm med Mr H:s tillresta vänner. Trevligt sällskap, god mat, festivalstämning, vackert väder. Sämre kan man då ha det.
Dagen tillbringades i Ånnaboda, Classic Motor Show. Precis som förra gången var det varmt. Till skillnad från förra gången hade inte Mr H gruvligt ont i ryggen. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! Lilla Besten var lindrigt intresserad av bilarna, hon vände dem till och med ryggen.
Och till slut parkerade hon sig under en av dem. Det var lite för varmt idag för att hon skulle tycka det var kul. Det gick åt mycket vatten och en del av tiden satt hund och matte i skuggan medan Mr H spatserade runt på egen hand och fotograferade. 
På vägen hem köpte vi kanelbullar och tittade in till lilla farmor. Hon gjorde sig som vanligt populär hos Besten med köttbullar.
Vi har varit mycket i farten de senaste dagarna och om det är det eller det varma vädret eller möjligen löpet som sliter på Besten är svårt att säga. Sista biten hem var hon i alla fall trött och passade på att sova.
Enköping - Sveriges närmaste stad
Enköping - Uppsala tor. Börjar kunna vägen nu. Efter dagens övningar är huvudet fullt av frågor kring hundsex. Jourhavande veterinär kan nog vänta sig ett telefonsamtal med frågor som skulle få till och med Malena Ivarsson att rodna. Efter den här dagen kan vi konstatera att flickor visst är i Sixtens intresse och att det de troligen ägnat sig åt idag är hundarnas variant på safe sex. Att de gillar varandra är det i alla fall ingen tvekan om. Världens sötaste taxflicka och världens sötaste taxpojke.
Inte kan väl matte tro att bara hon ska ligga på solmadrassen?
Sixten traskar målmedvetet mot kameran.
När man kopulerat är det skönt att ligga i skuggan och koppla av en stund. Var är ciggen?
Typiskt karlar att somna!!!
Sixten gömmer sig bakom Lilla Besten.
Sixten af Enköping spanar in läckra taxfröken.
Bäst att ta sig en tupplur.
Vad luktar du på?
Om jag ligger platt kanske de inte ser mig? Men jag ser dem.
Inte kan väl matte tro att bara hon ska ligga på solmadrassen?
Sixten traskar målmedvetet mot kameran.
När man kopulerat är det skönt att ligga i skuggan och koppla av en stund. Var är ciggen?
Typiskt karlar att somna!!!
Sixten gömmer sig bakom Lilla Besten.
Sixten af Enköping spanar in läckra taxfröken.
Bäst att ta sig en tupplur.
Vad luktar du på?
Om jag ligger platt kanske de inte ser mig? Men jag ser dem.
Sixten
Stackars Sixten. Här har vi gått och misstrott honom i en veckas tid. Trott att Lilla Besten kanske inte ligger i hans intressesfär. Idag kom han igång. Troligen är han bara en vis man som inväntar rätt stund. Eller så hade Lilla Besten rullat sig i rätt grejor inför dagen. Hursomhelst gjorde han små tappra försök idag, men det räckte inte riktigt fullt ut. Nytt försök i morgon. Sedan ger vi upp.
Vexator
Så har jag gjort ännu ett pass på jobbet. Nattpass den här gången med. Tittade på "Vexator - Himmel till helvete" tillsammans med kvinnorna. Filmen beskriver normaliseringsprocessen. Måste erkänna att jag har svårt att ta filmen till mig. Allt som händer är så långt från mitt liv och mina upplevelser att det för mig är som att titta på vilken "action"film som helst. För mig är det bara teater. Sitter mest och retar mig på det hela eftersom jag tycker skådespelarna känns "ytliga".
Att kvinnorna som bor här har helt andra erfarenheter är tydligt. Det som händer ligger alldeles för nära dem. De ser, känner och upplever allt igen. En del orkar inte se hela filmen. Orkar inte diskutera. Diskussionen efteråt är viktig. Det är viktigt att förstå hur någon kan förminska en människa och hennes/hans självkänsla så mycket att personen inte lämnar förhållandet fast den misshandlas svårt. Psykisk eller fysisk misshandel. Det kan kvitta lika. Misshandel är det lika fullt. Ingen människa ska behöva leva i en sådan miljö.
Maktmissbruk och misshandel finns inte bara i kvinna-man relationen. Den finns tydligt på många andra håll också. På arbetsplatser, i kompisgäng. Det får inte fortgå.
Att kvinnorna som bor här har helt andra erfarenheter är tydligt. Det som händer ligger alldeles för nära dem. De ser, känner och upplever allt igen. En del orkar inte se hela filmen. Orkar inte diskutera. Diskussionen efteråt är viktig. Det är viktigt att förstå hur någon kan förminska en människa och hennes/hans självkänsla så mycket att personen inte lämnar förhållandet fast den misshandlas svårt. Psykisk eller fysisk misshandel. Det kan kvitta lika. Misshandel är det lika fullt. Ingen människa ska behöva leva i en sådan miljö.
Maktmissbruk och misshandel finns inte bara i kvinna-man relationen. Den finns tydligt på många andra håll också. På arbetsplatser, i kompisgäng. Det får inte fortgå.
Promis
Lilla Besten och jag började dagen med en långpromenad med taxmamman och hennes pojkar. Long time, no see. Det var ett kärt återseende. Både lilla Besten och pojkarna hälsade varandra med glädje. Kan säga att Besten har en helt annan effekt på dessa pojkar än på Sixten. Till och med de två pojkar som "blivit av med sin manlighet" var mer sugna än Sixten af Enköping. I kackerlackans fall kanske det handlade mer om ungdomligt oförstånd än någonting annat, kanske trodde han bara att tant ville leka. Men Snappe och Bailey's var med på noterna direkt. Aaaah, vad de tyckte hon luktade gott. Stackars "Bäjlan" med nyligen genomgånget diskråck var han fast i sin Rolls Royce och kom inte i närheten av tösabiten. Att han var sugen hördes tydligt på hans ynkliga gnällande.
Besegrad av åtta kilo taxfröken
Dagens misslyckande får väl morgonens joggingtur anses vara. Satte av lite senare än vanligt. Det är ju ändå sommarlov. Ganska tunga steg. Benen var trötta. Det gick långsamt. Redan efter fem minuter flåsade jag som om jag var alla blåsbälgars urmoder. Men stod pall för min svaga vilja och sega ben och fortsatte.
Hann inte mer än en halv minut till så tog det tvärstopp. Ett stycke löpande (och då menar jag inte joggande) taxfröken hade fått syn på en stilig schäferhane. När matte inte tillät henne att backa in till honom med ändalykten först satte hon sig sonika på lilla pälsbeklädda rumpan. Och där satt hon. Tills matte svepte upp henne i famnen och gick vidare. Näe, inte joggade. Försök själv jogga med åtta kilo tax i famnen. När vi väl var på säkerhetsavstånd från schäferpojken fick hon gå själv. Vid det laget var andningen tillbaka och jag sur som ättika. Det blev inte mer sprunget....
Sensmoralen i den här storyn små barn är att att ska man jogga med tikar i höglöp ska man göra det tidigt på morgonen innan alla andra hundägare behagar ta morgonpromenad med sina fyrfotingar.
Hann inte mer än en halv minut till så tog det tvärstopp. Ett stycke löpande (och då menar jag inte joggande) taxfröken hade fått syn på en stilig schäferhane. När matte inte tillät henne att backa in till honom med ändalykten först satte hon sig sonika på lilla pälsbeklädda rumpan. Och där satt hon. Tills matte svepte upp henne i famnen och gick vidare. Näe, inte joggade. Försök själv jogga med åtta kilo tax i famnen. När vi väl var på säkerhetsavstånd från schäferpojken fick hon gå själv. Vid det laget var andningen tillbaka och jag sur som ättika. Det blev inte mer sprunget....
Sensmoralen i den här storyn små barn är att att ska man jogga med tikar i höglöp ska man göra det tidigt på morgonen innan alla andra hundägare behagar ta morgonpromenad med sina fyrfotingar.
Sommarlov?
Jaha, så gick den här helgen också. Så mycket sommarlovskänsla blev det väl inte eftersom jag gjorde första jobbpasset. 26 timmar på raken. Trots massor av ungar på stället är det ganska lugnt. Det märks när det är bra mammor där, då mår också barnen bra. Och tro mig, det hör till ovanligheten att alla barn från olika håll mår bra samtidigt på det stället.
Efter jobbet en tur till Enköping och Sixten. Det var andra gången utan lycka. Pojken har inte en susning om blommor och bin. Lilla Besten backar in i honom med sådan kraft att han håller på att trilla omkull och han fattar ändå inte vad han förväntas göra. Stackars Besten, det blev ingen kärlek för hennes del i kväll.
Efter jobbet en tur till Enköping och Sixten. Det var andra gången utan lycka. Pojken har inte en susning om blommor och bin. Lilla Besten backar in i honom med sådan kraft att han håller på att trilla omkull och han fattar ändå inte vad han förväntas göra. Stackars Besten, det blev ingen kärlek för hennes del i kväll.