Vexator

Så har jag gjort ännu ett pass på jobbet. Nattpass den här gången med. Tittade på "Vexator - Himmel till helvete" tillsammans med kvinnorna. Filmen beskriver normaliseringsprocessen. Måste erkänna att jag har svårt att ta filmen till mig. Allt som händer är så långt från mitt liv och mina upplevelser att det för mig är som att titta på vilken "action"film som helst. För mig är det bara teater. Sitter mest och retar mig på det hela eftersom jag tycker skådespelarna känns "ytliga".

Att kvinnorna som bor här har helt andra erfarenheter är tydligt. Det som händer ligger alldeles för nära dem. De ser, känner och upplever allt igen. En del orkar inte se hela filmen. Orkar inte diskutera. Diskussionen efteråt är viktig. Det är viktigt att förstå hur någon kan förminska en människa och hennes/hans självkänsla så mycket att personen inte lämnar förhållandet fast den misshandlas svårt. Psykisk eller fysisk misshandel. Det kan kvitta lika. Misshandel är det lika fullt. Ingen människa ska behöva leva i en sådan miljö.

Maktmissbruk och misshandel finns inte bara i kvinna-man relationen. Den finns tydligt på många andra håll också. På arbetsplatser, i kompisgäng. Det får inte fortgå.

Kommentarer
Postat av: Lena

Antar att du vet men glömmer att nämna att misshandel förekommer lika ofta i samkönade relationer som i heterovärlden.Hur bemöter du kvinnornas reaktioner på filmen? Nyfiken, för jag läser dig så gott som dagligen och kan tycka att ibland är du så långt ifrån att förstå det som man utsätts för när man lever med en misshandlare. Dömer inte bara noterar.Det ÄR svårt att förstå och sätta sig in i hur det känns.

2008-06-04 @ 17:00:54
Postat av: KD

Kul att få ett namn på en av dem som läser. Hur hittade du hit? Det var mycket på en gång du kommenterade där. Får väl ta en sak i taget.



Jodå, visst vet jag att det förekommer i samkönade relationer. Bara för att jag inte nämner samkönade relationer betyder det inte att jag inte känner till dem ... valde att nämna andra exempel som ligger närmare mig.



Kvinnornas reaktioner på filmen är väldigt olika beroende på vad de utsatts för men gemensamt för många är att de inte ska behöva ta på sig ansvaret för det som hänt, inte känna skuld. Ofta handlar det om att stärka deras självkänsla. Men alltihop är en lång process och man får alltid tackla varje "fall" utifrån det som är specifikt för just det fallet.



Och nog är jag långt ifrån att förstå, åtminstone känslomässigt. Rent teoretisk ligger jag nog närmare en förståelse. Tycker nog att det klargörs ganska tydligt i mitt inlägg att det här är långt från min egen erfarenhet och att jag har svårt att ta vissa saker till mig personligen. Samtidigt kanske det kan stärka kvinnorna och ge dem det de behöver för att gå vidare i livet just för att det inte blir så personligt för mig? Det är i alla fall min förhoppning.



Uppenbarligen har jag inte lyckats förklara min syn på det hela speciellt bra för dig, utan hoppas att direktkontakten med kvinnorna fungerar bättre.

2008-06-04 @ 21:44:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback