Vi är tre ensamvargar i familjen

Ingen risk att vi nöter på varandra i den här familjen. Alla tre har tillbringat ett dygn på egen hand.

Mr H drog iväg på kryssning med kompisarna igår. Väntas hem idag. Troligen i ett uselt skick. Oj, vad jag ska skratta åt hans självförvållade huvudvärk. Undrar om han kommer ihåg tricket om hur man får sängen att stå still. Undrar om tricket fungerar på Ålandsbåten?

Lilla Besten skickades till pensionat Brodern igår. Idag gav sig pensionatets herre och Besten ut på rådjursjakt. Tydligen har Besten varit fantastiskt duktig. Lillebror rapporterade lyriskt i telefon och räknar kallt med att övriga jagande herrar  vill ha med den fantastiska taxen också nästa gång de jagar. Och med taxen på jakt följer ju alltid Brodern....

Själv har jag sovit gott och länge. Sovmorgon ända till åtta, gu'bevars. Njutit av bristen på bryskt uppvaknande vid en taxattack. Gick på spinning. Varit på helkroppsmassage (en av alla trevliga 40-års presenter). Idag känns livet fint.


Rädd

Det var inte bara teoretisk kunskap vi fick med oss från dagens undervisning. Läkaren som föreläste om luftvägshinder passade på att ge oss några visdomsord på vägen. Ord om vilket skrämmande yrke vi valt. Hur fel det kan gå. Att vi måste våga. Lita på oss själva. Hur ensam man kan känna sig. Hur rädd man kan vara. Många kloka ord blev sagda. Om balans i livet. Om mod. Han öppnade ögonen. Han gav oss styrka. Huden knottrade sig vid hans ord. Det var starka ord. Fina ord han delade med sig av till oss.

Det är bara ett år kvar tills vi är färdiga. Redan i sommar står vi där, som underläkare. Måtte vi ha tillräcklig kunskap att falla tillbaka på. Måtte vi ha tillräckligt mod att göra vad som krävs.

Jag är livrädd. Jag är jättetaggad. Jag är livrädd igen. Måtte bara de första månaderna med patienter gå bra. Måtte de ge mig en grund att stå på. Måtte de ge mig modet att våga när det behövs.

Föreläsningen satte ytterligare snurr på tankar jag har. Vi skulle behöva höra fler erfarna doktorer prata om yrket, inte bara kunskapen vi måste ha med oss. Jag skulle behöva någon i samma sits att diskutera med. Någonstans tror jag ändå att jag räcker till. Men är så rädd att skada en patient. Det kommer att hända, hur försiktig jag än är och hur goda intentioner jag än har. Låt mig orka hantera det när det händer.

No more peabrain

Jag var vaken när Mr H gick till jobbet i morse. Exakt 4:47 stängde och låste han ytterdörren. Jag halvblundade och låtsades sova. Förberedde mig på en taxattack. Det kom ingen. När klockan var 4:49 hade jag hört porten till trapphuset slå igen, Mr H sätta sig i bilen, starta motorn.

I samma sekund som han körde iväg och det var klart att han inte skulle komma tillbaka för att hämta någonting hörde jag henne hoppa ner från gästsängen. Tass, tass ... tass, tass. Så dök ett litet huvud upp ovanför sängkanten på Mr H:s sida. Det försvann igen och hon tog sats. Upp i sängen. Den här gången var jag beredd. Stoppade henne på armlängds avstånd, öga och öra klarade sig från den toxiska tungan idag. Vände på mig, sa kom och hon borrade ner sig mot min rygg.

Vad ger ni mig för det? Det fräcka lilla stycket väntar ... inte tills han stängt ytterdörren ... utan tills han faktiskt kört iväg. Så hon är säker på att han inte kommer tillbaka. Det är nog dags att sluta säga att hon har valnötshjärna.

Snurrar världen?

Idag har vi lärt oss finfina saker i skolan. Som hur man kollar i öronen och näsan på folk. Och svalget. Jag är ett urdåligt övningsobjekt med mina igenvaxade hörselgångar och lättutlösta kräkreflex. Där ser man inte mycket.

Har dessutom lärt oss det finfina tricket hur man gör när man groggat lite för ymnigt och världen snurrar så man vill hålla fast taket med ena handen och sängen med den andra. Det partytricket skall ni få av mig alldeles gratis :-)
Ligg på rygg. Böj upp huvudet 30 grader. Tyvärr sa de inget om hur man ska lyckas sova i den ställningen men står världen still så borde det ju underlätta insomnandet något i alla fall. Om det verkligen fungerar återstår att undersöka. Vid nästa fylla. Med min fylleritakt blir det väl lagom till jag fyller 50.

Toxisk tunga ...

Mr H smyger upp så tyst de här mornarna när han måste lämna hemmet redan halv fem för att gå på morgonpasset. Ofta vaknar jag inte alls. Inte förrän han stänger ytterdörren. Det är nämligen signalen för en taxattack, signalen för att det är fritt fram att hoppa upp i husses och mattes sängar för nu finns ingen hemma som protesterar. Det som väcker mig är att ett hårigt monster med viftande svans och toxisk(*1) tunga slickar mitt öga eller i mitt öra. 

Så dags orkar jag inte skälla på henne, och det vet hon, utan vänder mig bara bort från den toxiska tungan och somnar om. Hon finner sig i det och borrar ner sig tätt intill min rygg. Jag har levt i tron att det är för att hon vill ligga nära matte, känna sig som en del i flocken, men frågan är om det helt enkelt inte är ett sätt att försöka putta mig ur sängen.

(*1) Med tanke på vad hon stoppar i sig när vi är ute och går måste tungan vara toxisk. Hästskit är väl det man har lust att berätta om, men det finns mycket annat kul att tugga i sig när man är på promenad....

Ibland lönar det sig att slita ...

Två fina besked kom nästan samtidigt. Lönebeskedet för december och rättad neurologitenta (den gick vägen). Plötsligt kändes allt det där slitet i julas värt det. :-)

Lite att läsa

På onsdag släpps en bok som jag tror jag ska ta mig tid att läsa: " Folkhemmets balkanisering - diskrimineringtidens baksida."  (Ja, när jag inte läser den här då.)  Det är nog som Mr H säger, det bedrivs en klappjakt på vita, medelålders män.

Viros

Viros, vik hädan!


Dum i huét

Måste man vara dum i huvudet för att arbeta med TV-reklam, mensskyddsreklam specifikt?
Från gårdagens TV-tittande:
"Have a happy period. Always"
Kommenterar inte det hela mer, men gissar att slogankreatören inte vågar skriva under med sitt namn.

Ljuva lyx

Oh, ljuva lyx. Det är inte ofta vi har sådana här helger, Mr H och jag. Lat helg med båda hemma. Det har varit underbart skönt. Lite har jag iofs jobbat, men med arbetet brodern ordnade åt mig. Det innebär sitta hemma vid datorn. Att inte behöva ge sig ut och jobba, det är lyx det. Vi har slappat, slappat. That´s it.

På spåret

Ha, vi klådde dem stort. Plockade alla resor på 10 poäng - ända tills vi kom till Caprifrågorna. Där tog kunskapen slut, de knappade in - men slutade en bra bit ifrån. Den här gången var frågorna som gjorda för oss. De kan äta sina mössor.
:-)

Irriterad

Irritationen gnager i mig. Egentligen finns det väl ingen riktig anledning till det, mer än möjligen förkylningen som liksom står och stampar i porten och gör mig trött, men riktigt sjuk är jag inte. Kanske blir det inte värre än det var häromdagen när jag trodde eländet brutit ut.

Borde vara glad. Resultatet på psykiatritentan har kommit och jag klarade den med god marginal. Bara att hoppas på att neuron också gick vägen så kan jag bocka av T9.

Och för den som undrar ... näe, jag har ännu inte sett till något schema för kliniska delen av öronkursen. Efter två mail till sekreteraren känns det bara pinsamt att höra av sig till dem igen.

Barnvakt

Hämtade brorsbarnen på fritids. Som vanligt var det inte lätt att föreviga Lillstumpa, hon spelar apa så fort kameran åker fram.



Storstumpa är mer villig att vara med på bild. Gärna tillsammans med Lilla Besten som hon är så förtjust i. Hon vill leka med henne, kånka runt på henne, ha henne i knät. Det förvånar mig storligen att Lilla Besten accepterar det hela. Hon verkar faktiskt lika förtjust i Storstumpa som Storstumpa är i henne. Fast jag ser på henne att hon inte gillar det där kånkandet och sittandet i knä, men hon accepterar det ....








Nyheter

Mr H förvånade ... och imponerade .... storligen igår. Han hade inte ens varit hemma en timma när han kommenterade att de nya gardinerna i arbetsrummet och i sovrummet var fina. Han såg!

Schema var är du?

Direkt sjuk är jag ju inte, fast jag är trött. Luftrören skorrar och hostar gör jag, men mest irriterande är det att jag inte vågar gå och träna. Går och grunnar på både det ena och det andra. Förr eller senare lär väl någotning sippra ut här, men just nu är det skrivkramp. Schemat från öron lyser med sin frånvaro, så inget nytt där heller. Att påminna kurssekreteraren en gång till skulle bara kännas löjligt. Kan bara hoppas att övriga kursare också mailbombar henne.

Förkylt!

Kände igår att det var något vajsing på gång med kroppen, att jag skulle vara sjuk idag. Bäst att mota Olle i grind tänkte jag och drog iväg på ett spinningpass. Fel taktik kan man konstatera. Idag har det brutit ut. Feber, krassliga luftrör, nästäppa. Gaaaah! Nåja, bättre den här veckan än förra veckan när det gällde att vara koncentrerad. Nu har vi luft i schemat. Fyra timmar håltimma på eftermiddagen. Utnyttjar dem optimalt genom att åka hem och lägga mig och sova en stund. (Undrar om inte det här var förklaringen till lördagens eftermiddagstimmar i sängen).

Öh, harú ett liv också?

Första dagen på T10. Bara ett år kvar. Det känns "fantamäj" stort.
Fick en ovanligt bra introduktion av ögondelen av kursen. Schemat ser bra ut, lite luft i det. Synd bara att öron schabblat och inte delade ut schemat för kommande två veckor. Mitt svar blir därför som vanligt när någon frågar om jag kan göra någonting en viss dag, tex jobba extra: -"Ja, sörr´u, jag vet inte för jag går på läkarprogrammet. Där förväntas man inte ställa några krav på att kunna ha ett liv vid sidan om studierna."

Efter fyra år har jag nått den punkten att jag inte ens orkar bli förbannad på den administrativa misären. Ett tydligt fall av tillvänjning. Konstaterar bara att: så var vi där igen. Men ärligt talat, hur svårt kan det vara att ha schemat klart åtminstone den dag kursen börjar? Enligt universitetets regler tror jag man ska ha det ett par veckor innan.

Spänning

Jag vill ha spänning i mitt liv !!!!!
Nu är allt så rutinartat att jag håller på att gå åt av tristess.

Lat dag

Besten och jag fortsätter dansa på bordet.

Klockan hann bli halv nio innan vi tog oss ut i morse. En titt på termometern visade -11 grader. Byltade på mig och planerade en kort promenad. Ute var det skönt. Och vackert. Vindstilla. Rimfrost på marken. En blek morgonsol. En räv längs skogsbrynet. Vi gick. Över fälten, ända bort till Lurbo bro. Via vägen och skogen hem. Kort blev promenaden inte. Men skönt var det. När vi kom hem hade vi varit ute i två timmar och en kvart.

Åt lite lunch (det blev
Fesenjon kvar från igår) framför TV:n. Gick och lade mig. Vaknade en mikrodels sekund av en taxattack. Hon stod lutad över mig med vickande svans och slickade mig på ögat. När jag fräste lade hon sig tillrätta mot min rygg och vi somnade igen. Efter tre !!!!! timmars sömn vaknade jag på riktigt. Ny promenad och sedan kom grannen på middag. De ringde från jobbet och undrade om jag akut kunde ta nattpasset. Det var skönt att kunna säga att jag inte ens kunde ta mig till jobbet eftersom jag satt och drack vin. Talade om för dem redan i veckan att jag var upptagen i helgen och inte kunde jobba.
 
Vi gräsänkor har det riktigt skönt här hemma.

Mitt emellan

Såhär mittemellan kurser känns livet fint. Själen är lätt som en plätt. Drog in till doktorn i Stockholm i förmiddags. Årlig underredesbesiktning som Mr H vanvördigt uttrycker det hela. Bara fyra och ett halvt år sedan jag bodde i Stockholm och jag hade lyckats glömma hur långsam infartstrafiken är. Turligt nog var jag ute i god tid och hade haft några minuter till godo i väntrummet för att läsa slasktidningar om inte en gubbe stoppat mig när jag parkerat och velat köpa Mr H:s bil av mig.

Fin BMW, sa han, jag har några stycken. Ska du sälja? Vad är det för årsmodell? Och det frågar han mig!!!???!!!!
Jag som är nöjd med att jag vet att den är silvergrå, har automatväxel och fantastiskt skön att köra. Trixade mig därifrån med löftet om att Mr H skulle ringa om han ville sälja. Tydligen fanns det bara en gubbe med hans namn på Lidingö, så han var lätt att hitta på Eniro. Synd att jag inte la namnet på minnet. Jag menar, vad ska jag köra i om Mr H säljer BMW:n? Det är många som kommenterar bilen, måste nog fråga Mr H om det är någonting jag borde veta om den.

Med Mr H hos gamla mor i Luleå gör Besten och jag som råttorna och dansar på bordet. Prästen har precis varit här och dinerat ... och vinerat ... praterat ... sherryerat.

Besten utnyttjar Mr H:s frånvaro till fullo. När jag gör mig redo att lägga mig sätter hon sig och fånstirrar på mig tills jag blivit alldeles hypnotiserad och lyfter upp henne i sängen, Där lägger hon sig till rätta på min arm, rullar vällustigt upp lilla taxmagen och sparkar med bakbenen så sängen hoppar tills jag kliar henne. Slutar jag klia sparkar hon med bakbenen igen. När det är dags att sova vänder jag mig från henne, lägger mig på sidan. Då suckar hon djupt, reser sig, och klämmer ihop sig till en liten bulle tätt, tätt mot min rygg. Tycker hon att jag tar för mycket plats under natten trampar hon på mig med tassarna tills jag flyttar på mig. Man tycker ju att hon skulle kunna tassa över till Mr H:s säng där det är gott om plats, men icke. Hos matte ska hon ligga.

Ja, vi chanserar alldeles här. Det är nog bäst att Mr H kommer hem snart. Nu ska jag gå och se om det inte blev några droppar vin kvar...

Lista

Jo, nog tror jag att både psyktentan och neurotentan gick vägen även om jag inte kunde allt och emellanåt fabulerade. Oavsett hur det gick tycker jag ändå att jag varit duktig med tanke på den tid som funnits till förfogande. Ikväll ska jag kackla med kursare och ha det bra. Det förtjänar vi (jag).

Till nästa gång får ni njuta av en lista från
Lotta. Inte helt enkel att besvara eftersom jag är dålig på att leva i drömmarnas värld - ändå mer konkret än många andra listor.

Tre yrken du drömde om när du var yngre?

  1. Läkare 
  2. Egen företagare - inom vad är oklart
  3. Lärare när jag gick i ettan och plågade lillebror, blott fyra år gammal, med att lära honom läsa 

Tre yrken du skulle vilja prova på?

Tråkigt nog kan jag inte komma på andra än tidigare och kommande val, är rätt nöjd med dem. Möjligen skulle jag variera mig genom att arbeta i andra länder eller på andra företag, men .... Eller tja, jag kan nog tänka mig att testa det mesta en dag.
 

Tre yrken du inte skulle vilja ha?

  1. Dagisfröken - skrikiga ungar är det värsta jag vet. Tusan, det räcker om de är ungar. Skriket behöver inte ens finnas för att jag ska tycka att de är alldeles osedvanligt tråkiga.
  2. Kassan på Konsum - mindre engagerande jobb än kassörska har jag svårt att tänka mig. Att vara serviceminded på det sättet är inte min grej. Skulle det dessutom vara på Konsum som är kräktråkigt i inredning (tänk östtyskland ppå 70-talet) så skulle det vara riktigt illa.
  3. Jobba på tvätteri. Det måste vara varmt och fuktigt hela tiden. Usch!


Tre språk du skulle vilja kunna?

  1. Arabiska 
  2. Kinesiska
  3. Ryska

Med de språken plus de jag kan redan kan man ta sig långt .....


Tre länder du vill besöka (som du inte tidigare varit i), och varför?

  1. Chile och Galapagos. Tror det är vackert och intressant. Det är min absoluta drömresa. 
  2. Nya Zeeland, lockar utan att jag vet varför.
  3. Något land i Afrika där jag kan se "the big five".

Tre platser/områden i Sverige du skulle vilja besöka (som du inte tidigare varit på)?

Kan tråkigt nog inte komma på något. Har rest en hel del i Sverige och sett det jag vill se. Skulle väl möjligen vara någonstans, var som helst, där jag kan se vilda lodjur och björnar.


Tre svenska platser/områden du varit på och vill återvända till?

  1. Bohuslän - hav och klippor är mumma för själen
  2. Ishotellet -  läcker, läcker skapelse - som man dessutom inte kan tröttna på eftersom den förnyas varje år.
  3. Tiveden - trolsk natur

Tre platser i Sverige du skulle kunna tänka dig att flytta till?


Nope, nu är det färdigflyttat. Finito! Ett hus ska det bli men sedan räcker det med flyttar.


Tre talanger du önskar att du hade?

  1. Teckna/måla
  2. Sjunga
  3. Spela gitarr

Näe, det är inte Lottas val som jag glömt ändra. Mina är exakt likadana. Är man totalt tondöv och konstnärligt befriad är det de områden man gärna skulle tillfoga sin futtiga kompetens.


Tre saker som alltid finns i ditt kylskåp?

  1. Insulin
  2. Ketchup
  3. ???? 

Tre hundraser du skulle vilja prova på/kan tänka dig att ha, som du inte har/har haft? (Endast för hundmänniskor eller wanna be's.)

  1. Yorkshireterrier, det ska jag ha någon gång
  2. Irländsk varghund - fd kollegans är härliga.
  3. Grand Danois - till Mr H:s fasa

Tre "saker" du önskar att du var bättre på än vad du redan är?


Måste man begränsa sig? Jag önskar ta mig tusan att jag var bättre på allt jag tar mig för.


Tre (icke hundrelaterade) "ämnen" du skulle offra delar av din fritid för att lära dig mer om?

  1. Språk
  2. Forskningsresande (finns sådana nu för tiden?)
  3. Geologi - det gör jag redan

Tre saker du skulle köpa till dig själv om du hade 10.000:- "över"?

Hur fattiga är inte mina tankar. Det finns ingenting jag tycker att jag behöver. Mer än ett hus med tvättstuga och stor trädgård då ... Hört det förr? :-)

Vad bidde det då då?

Jo, jag skulle ju gå på spinning idag. Två pass på raken. Ett baspass. Ett medelpass. Bara för att se om jag fixar det ... och lite för att slippa tentaplugga (har klarat mig undan det en stor del av dagen genom att tvätta, tvätta och tvätta).

På väg upp från tvättstugan insåg jag att det åskar aldrig inne (ibland är jag trög), de där blixtarna jag såg hade bara en förklaring. KÄNNING!!!!! Ingen bra uppladdning för ett spinningpass, än mindre för två.

Har tryckt i mig bananer. Tur att de fanns - i kylskåpet tronade ett utgånget mjölkpaket i ensam majestät tillsammans med grillsåser, ketchup och ägg, således ingen känningvänlig mat. Bokar av spinningen och äter en riktig måltid (måste till Hemköp först) och tar sedan en promenad med Besten - lite mer lågintensivt och känninganpassat.

Ps Jo, jag har Dextrosol hemma - men jag hatar att stoppa i mig det. Får en j-a rekyl av det, bara känningen i sig ger en rekyl. Dextrosol på det skulle kunna skjuta sockret högre än NASA kan.

Det finns ...

... mycket att göra när man inte vill plugga. Julsakerna är nerpackade. Hunden har fått långa promenader. Har varit och handlat hundmat. Åkte och köpte tvättmedel och sköljmedel, i morgon blir det en massiv tvättinsats.Vinka av Mr H (han lämnar mig några dagar och åker till sina hemtrakter). Telefonen har gått varm. Jag har bokat en resa till Rom (2600 för två personer tor - bättre kan det inte bli. Har någon tips på hotell/pensionat så är jag tacksam för tips.) Nu ska jag gå till affären och lösa ut boken jag köpt till nästa kurs. Sedan promenera Besten igen. Jag ska nog lyckas låta bli att plugga idag med.  :-)

Som Mårran

Medan jag väntar på utskriften av gamla neurotentor gör jag som Mårran.

nöjd med: Dagens träning. Redan promenerat 1,5 timma med Besten och varit på ett styrkebaspass, föregånget av 25 minuter på trappmaskinen. Dé ni!

i dag: Verkar det som om jag ägnar mer tid åt träning än åt tentaplugg. Suck!

skor:  Har precis plockat av mig mina vandringskängor (Rockport Xenobia) efter promenaden med Besten. De kängorna lär nog aldrig komma till fjälls som tanken var när jag köpte dem.

dricker: Kan fortfarande inte fatta att man slutat tillverka TAB. I brist på annat blir det Pepsi Max. Ja, jag är beroende.

borde: Gå och plugga

äter: Den här trista dagen är det pulver. Men efter tentan ska vi till SaffranPolo, några kursare och jag. Persisk mat när den är som bäst. Någon mer som vill hänga på? Säg till så betäller jag plats till er med.

kläder: Stickad, svart lång, lång klänning från 1900 kallt. Ovacker som bara den, men perfekt "ful-i-fred-klänning" att gå hemma och dra i. Varm och skön.Till detta omatchande grå ankelsockar med ödleansikten på. Jaja, det är ingen som ser mig! Mr H är på jobbet och Besten som går klädd i päls inomhus skulle bara våga säga nå´t!

läser: Neurologi, psykiatri, neurologi, psykiatri, om och om och om igen.

gör gott: De fina, fina orden jag fick höra från kollegan i söndags. Vi jobbade ihop för första gången på länge och jag fick höra så mycket gott om Prästens och mitt arbete att jag blev alldeles generad. Det är sällan man får höra, men det gör gott när det kommer. Hör jag ingenting alls så är det så lätt att jag börjar tvivla på att jag gör rätt saker på rätt sätt.

i kylskåpet: Ekar det tomt. Här pulvras det.

sover: Alltid som en stock, till Mr H:s frustration. Jag lägger huvudet på kudden och sedan sover jag. Som på kommando.

har:  bara ett år kvar nu i skolan. Wohoooo!

senaste inköp: En vinhållare att sätta på väggen. Pinsamt nog köptes den på ICA MAXI, men priset var ICA MAXIpris på rea. Det är ju alltid trevligt.

funderar på: Mycket, jämt.

längtar: Faktiskt redan efter nästa kurs. Vill bara ha tentan överstökad.

Illa klädd

Sömnbrist klär mig dåligt. Ingenting jag passar i. Det finns de som det boostar extra. Själv blir jag bara en urvriden trasa med mullrande huvudvärk, "bakfyllemage" (=kass, kass, kass), skakande och svag kropp. Idag har jag inte gjort något kul för att förtjäna det hela. Har jobbat nattpass igen. Tack och lov sista innan tentan. Nu blir det Törnrosaaktivitet några timmar och sedan in i pluggdimman. Surfar väl fram här på torsdag igen, om inte förr.

Bönestund

Rara kursare H har skickat mig lite svar på tentor. Det och de tre gratispoängen från duggan känns som ett svar på böner.

I övrigt har brodern hittat ett bra betalt tillfälligt extrajobb åt mig. Det känns ju också lite som svar på böner. Och jag som kallade honom skitunge när vi var små :-(


Tjohooo, ibland går det bättre än man tänkt sig.

Bristen på lästid inför tentan höll mig närapå hemma i morse, i sista sekund bestämde jag mig för att ändå gå. Det var bra det för undervisningen i RLS var riktigt givande. En ganska ung underläkare höll i det hela. Hon var engagerad och kunnig. Genomgången av dagens akutfall med neuroradiologiska bilder var inte dum den heller.

Så kom två finfina besked och gladde mig. Neuroduggan vi skrev före jul blev godkänd. Ingen bragd i det eftersom större delen av gruppen klarade sig. Själv skrev jag det jag kunde, gissade lite och tyckte på det hela taget att frågorna var konstiga (inte vad jag hade förväntat mig) och var först ut ur skrivsalen. Trodde att jag trasslat till det helt på första frågan om Doll´s Eye och därmed spräckt mina chanser totalt. Sju poäng av tio krävdes och mer fick jag inte, men det räcker ju med sju. Detta innebär tre extrapoäng på tentan. Känns välbehövligt!!!!

Nästa goda besked kom från extrajobbet. De har strulat till det rejält med mina tider i jul och plötsligt dök det upp pass på mig som jag inte samtyckt till och på tider som inte var ok. Nu har de i alla fall tagit bort morgondagens pass, vilket innebär en hel pluggdag till eftersom det inte blir någon skola i morgon. Placerad på neurokirurgen och utan planerade operationer finns ju ingen anledning att gå dit.

Tidstjuvar

Det blir inte mycket tid för bloggande just nu. Skolan drog igång i måndags igen, så nu varvar jag mellan jobb och skola. När jag emellanåt har en halv dag ledigt fördelas tiden broderligt mellan Lilla Besten, träning och tentaplugg. Ärligt talat är väl tentaplugget lätt styvmoderligt behandlat, även om jag ändå ger det all tid jag har blir det inte mer än 1-2 timmar per dag, och det känns inte alls bra inför tentan nästa vecka. Skulle inte ha något emot en inläsningsvecka istället för de två ynka dagar schemat ger oss.

Med stressat tempo försvinner tålamodet för tidstjuvar. Begriper inte att vissa måste  föra en tvåmansdialog med föreläsaren, i varje fråga och varje ämne, ta tid till frågor som inte tillhör ämnet och på alldeles egen hand dra ut på det hela mer än 30 minuter över tiden.

Som killen på arabiskan i höstas som påpekade nästan varje sak föreläsaren skrev på tavlan. Pricken skulle vara en millimeter åt höger, strecket en åt vänster och uttalet var si eller så. Suck! Den gången slutade det med att hela föreläsningssalen satt och skrek åt killen att han kunde dra och ifrågasatte varför han var där, om han nu kunde allting behövde han ju inte gå kursen. Det mest skandallika jag varit med om i undervisningssammanhang.


Fantomen

Fantomen har flyttat hem till oss. Som en vandrande vålnad tassar Lilla Besten runt. Tass, tass, tass, tass. Mr H blir galen, jag blir galen, men allra galnast är Lilla Besten. Ångesten (läs: hormonerna) river i lilla taxkroppen och stilla är någonting man inte kan vara då.

Kanske lugnar hon sig en smula i eftermiddag eftersom vi precis varit och hälsat på Sixten af Enköping. Mentalt har hon verkat helt slut (kortsluten) i en veckas tid och kanske kan vi hoppas på att hon nu också är fysiskt slut. De jagade varandra runt, runt. Sixten var helt klart med på noterna den här gången. Då i somras befarade vi ju ett tag att han är bög. Men nu gick det bättre, förutom de korta stunder han "var i fel ände", men Besten vände snabbt den vackra (öh?) sidan till. Tyvärr blev det vad som närmast kan kallas ett "coitus interruptus" / "safe sex" och stackars Sixtens självförtroende fick sig en törn. Han såg väldigt frågande ut inför den där saken som växte fram på hans mage.

Eftersom alla bilder jag tog med dem båda är alltför oanständiga för att visas på den här bloggen (både min mor och min moster tittar ju in dagligen, gu´bevars) får ni njuta av bilder på taxarna var för sig.


Sixten i profil


Sööööta Sixten


Det fanns en taxfröken till i huset.


Fantomen i vinterkläder.

Socialen

Ännu ett jobbpass avklarat. Som vanligt går jag därifrån med med en blandning av tillfredsställelse och frustration. Den här gången mer frustration än tillfredsställelse. Frustration över att snorungar tillåts föda barn. Frustration över att snorungar inte ser längre än deras korta liv räcker och därmed fostrar nya snorungar. Barnen föds och har inte en chans att bli annat än snorungar och kriminella.

Frustration över att små barn tillåts växa upp i det där. En tärande miljö. Frustration över att socialen inte tar barnen och sätter dem i bättre hem. Josefsson och hans anhang må hitta sina undantag och snyfthistorier men faktum är att för få barn omhändertas till bättre miljöer. Att ta barn från deras föräldrar görs inte lättvindligt. I en stad av Uppsalas storlek tror jag det händer ca 2-3 ggr/år mot föräldrarnas vilja. 

Frustrerad också över att vi på jobbet inte gör mer. Att vi inte ställer krav och ultimatum. Det heter att vi har stor respekt för den enskilda människans integritet. Bull****, vi är fega helt enkelt. Nog skulle vi kunna öppna ögonen på mammor som brister och hjälpa dem att bli bättre mammor. Om inte bör vi nog för barnens skull skicka dem vidare till ställen där de får den hjälpen. Fort!

I Sverige ska inte barn behöva hoppa hinderbana i rummet för att golvet är fullt av leksaker, ska inte behöva ha samma stinkande bajsblöjpåse i rummet i veckor, ska inte behöva växa upp på saft och chips, ska inte behöva sova utan lakan, ska inte behöva ha ingrott porslin överallt, ska inte behöva leva bland matrester och smulor och mögliga kastruller. 

Systemet är fel. Eget ansvar premieras inte. Inte heller egna initiativ. Det är ett enormt slöseri med våra ekonomiska resurser. Att leva på bidrag uppmuntras. Behov ifrågasätts inte. Kollegan från en annan stad berättar om hur socialen gör oannonserade hembesök och avslår ansökningar, berättar om hur man genomskådar fusk - de skiljer sig enligt svensk lag och skriver mannen hos en kompis, enligt muslimsk lag är de fortfarande gifta. Kollegan har själv kommit till Sverige, hon tillhör "dem". Hon tycks ha tagit till sig det bästa från båda kulturer. Hon har skaffat sig en utbildning, ställer krav på sina landsmän (och andra).

Fesenjon

Slängde in mitt recept på Fesenjon i Receptboken.

Gnork

När husse drog till jobbet vid halv fem i morse gick jag och lade mig igen. Det tog en halv sekund så var Lilla Besten där och lekte säl (hon sticker nosen ovanför sängkanten som en säl bryter vattenytan). Upp skulle hon. Ett nej accepterades inte. Jag föll till föga och lade en handduk i sängen och lyfte upp henne på den. Hon lade sig till rätta med huvudet på min axel, nosryggen tryckt under min haka och fuktiga nosen djupt begraven i min hals. Sedan låg hon och gnorkade mig och sig till sömns.

Gnorka är Bestens motsvarighet till en katts spinnande. Ett skumt ljud hon gör genom näsan när hon är tillfreds med livet.

Kärlekskrank

Nu är vi där igen. Är det verkligen bara var 6:e månad Lilla Besten löper? Känns som om det är betydligt oftare, kanske för att hormonerna svajar i månader efteråt? Nu höglöper hon. Att hon inte vill gå fort utan stanna i varje fotspår och sniffa, det kan jag köpa. Att hon måste kissa en halv droppe för att markera att hon varit där så pojkarna hittar henne, det kan jag köpa. Att hon backar in till pojkarna och kröker svansen, det kan jag köpa. Att hon backar in också till tikar och kröker svansen, det kan jag köpa. Att hon skvätter ner golvet med blod så att matte måste torka, torka för att hon vägrar ha Lillstumpas snobbentrosor på sig, det kan jag köpa. Men att varje cell, ja varje cellorganell ropar efter kääääärlek och ööööömhet gör mig galen. Hon följer mig i hasorna genom lägenheten som om hon trodde att matte kan gå vilse och försvinna i tre rum och kök. När jag än vänder mig om sitter hon där och fånstirrar på mig uppmärksamt, som om jag är hennes idol, som om det är jag som får jorden att snurra. Hon gör mig gaaaaaaaaaaalen! Någon som vill köpa en tax billigt? 

Bilder från den korta period hon hade Lillstumpas trosor på sig.




Fluffbomb och skumpa

Vi äter fortfarande på resterna från min födelsedag. Vad det är vi äter är vi inte riktigt överens om, Mr H och jag. Rörorna och kycklingen kan vi äta hyfsat utan att argumentera, men när det kommer till tårtan blir det krig. Jag hävdar bestämt att det vi äter är en fluffbomb, vilket Mr H korrigerar genom att säga: Schwarzwald högt och ljudligt och muttra någonting om lågstadienivå mellan tänderna. Helt fel har han ju människan! En vit fluffsak kan inte heta någonting med schwarz.

Tyvärr tog bubblet slut redan på födelsedagen. Men det kan rekommenderas. Vill man ha något till en vettig penning så är Taltarni helt ok. Enda anledningen till att jag köpte det var att det kommer från Tasmanien. Det blev lite nostalgi över det hela eftersom jag tillbringade 35-årsdagen i Bicheno, Tasmanien med broderna och hans familj. Så'n är jag - full av nostalgi. Tänker därmed inte orda ett skvatt om 2009 och drömmar och planer. Kan väl bara konstatera att jag hoppas att 2009 gör bättre ifrån sig än 2008.