Öh, harú ett liv också?
Fick en ovanligt bra introduktion av ögondelen av kursen. Schemat ser bra ut, lite luft i det. Synd bara att öron schabblat och inte delade ut schemat för kommande två veckor. Mitt svar blir därför som vanligt när någon frågar om jag kan göra någonting en viss dag, tex jobba extra: -"Ja, sörr´u, jag vet inte för jag går på läkarprogrammet. Där förväntas man inte ställa några krav på att kunna ha ett liv vid sidan om studierna."
Efter fyra år har jag nått den punkten att jag inte ens orkar bli förbannad på den administrativa misären. Ett tydligt fall av tillvänjning. Konstaterar bara att: så var vi där igen. Men ärligt talat, hur svårt kan det vara att ha schemat klart åtminstone den dag kursen börjar? Enligt universitetets regler tror jag man ska ha det ett par veckor innan.
Men vårdyrkena är väl ett kall, har jag hört?! Du förväntas inte ha något liv när du är färdigutbildad så de försöker säkert bara vänja er vid vad som komma skall? ;-)
Förstår att det är jobbigt, och det låter oerhört märkligt att det inte kan fungera bättre.
Jupp, den där resignationen känner jag igen - och frågan är om det någonsin kommer att ändras. Tror det har mycket med föreläsarnas scheman, jourer och ledigheter att göra, och det är nog svårt att synka saker, men visst f-n är det hopplöst att aldrig kunna planera sin lilla fritid.
Wow, grattis! T10 - det låter stort. Otroligt vad fort det har gått. Så kanske inte du har känt det hela tiden men ändå - bara ett år kvar! Du klarar det, målet i sikte.
Och nu är det nog ingen större idé att försöka förändra administrationen. Håll ut bara.