En vecka närmare jullovet
Jaha, då har första veckan gått. En vecka närmare jullovet :-)
Faktum är att det inte har varit så dumt. Föreläsningarna har varit bra - det är de väl iofs oftast. Gruppövningarna har också varit bra. Det däremot kan man inte alltid räkna med. Har haft lunchsällskap varje dag. Fortfarande är det folk som inte hälsar och inte pratar - men det stör mindre och mindre. Försöker tänka som Mr H: Ska de verkligen bli läkare när de uppför sig på det sättet?
Mr H har varit ledig måndag till torsdag och lekt husmor. Maten har stått på bordet när jag kommit hem. Nu jobbar han fredag-söndag. Min tur att leka husmor. Jag undrar bara: Varför är storstädningen kvar när det är min tur att fixa här hemma?
Faktum är att det inte har varit så dumt. Föreläsningarna har varit bra - det är de väl iofs oftast. Gruppövningarna har också varit bra. Det däremot kan man inte alltid räkna med. Har haft lunchsällskap varje dag. Fortfarande är det folk som inte hälsar och inte pratar - men det stör mindre och mindre. Försöker tänka som Mr H: Ska de verkligen bli läkare när de uppför sig på det sättet?
Mr H har varit ledig måndag till torsdag och lekt husmor. Maten har stått på bordet när jag kommit hem. Nu jobbar han fredag-söndag. Min tur att leka husmor. Jag undrar bara: Varför är storstädningen kvar när det är min tur att fixa här hemma?
Viltspår III
Tredje tillfället på viltspårkursen och det går bara sämre och sämre .......
Förra gången var det viltstörning. Lilla Besten bröt spåret och drev rådjur. Den knipan klarade vi oss igenom. På tävling är det bara att säga viltstörning, dra tillbaka hunden till spåret och lugna den, så kör man vidare.
Men idag! Himmel och plättar. Ungfär fyra triljoner gånger bröt hon av från spåret och gick efter andra spår. Inte vet jag om det var rådjur, ekorrar eller andra hundar hon nosade efter. Första gångerna sa vi: "Det är nosen, hon har fått akut luktbortfall". Men varje gång jag sa "Lilla Besten, ditt spår!" så tvärvände hon till det ställe där hon vek av. Hon hade alltså full koll på var spåret gick, var hon bröt det och var hon kunde gå tillbaka till det. Det var förtvivlat irriterande.
När vi gått spåret förväntade jag mig någon form av Hallelujahmoment - att tränaren, den allsmäktige och kunnige, skulle tala om precis vad som var fel på hunden. Men icke! Han sa bara. "Jadu, idag var hon ofokuserad. Jag vet inte vad hon pysslade med. Spåra kan hon ju. Hon vet ju uppenbarligen exakt i vilken sekund hon lämnar spåret. Kanske var det för lätt för henne?"
Jag säger då det. Attans byracka man har.
Förra gången var det viltstörning. Lilla Besten bröt spåret och drev rådjur. Den knipan klarade vi oss igenom. På tävling är det bara att säga viltstörning, dra tillbaka hunden till spåret och lugna den, så kör man vidare.
Men idag! Himmel och plättar. Ungfär fyra triljoner gånger bröt hon av från spåret och gick efter andra spår. Inte vet jag om det var rådjur, ekorrar eller andra hundar hon nosade efter. Första gångerna sa vi: "Det är nosen, hon har fått akut luktbortfall". Men varje gång jag sa "Lilla Besten, ditt spår!" så tvärvände hon till det ställe där hon vek av. Hon hade alltså full koll på var spåret gick, var hon bröt det och var hon kunde gå tillbaka till det. Det var förtvivlat irriterande.
När vi gått spåret förväntade jag mig någon form av Hallelujahmoment - att tränaren, den allsmäktige och kunnige, skulle tala om precis vad som var fel på hunden. Men icke! Han sa bara. "Jadu, idag var hon ofokuserad. Jag vet inte vad hon pysslade med. Spåra kan hon ju. Hon vet ju uppenbarligen exakt i vilken sekund hon lämnar spåret. Kanske var det för lätt för henne?"
Jag säger då det. Attans byracka man har.
Mr H skickade ett mail
Här borde du studera, raring!
Visst verkar det vara ett mysigt ställe för kvinnor - här kan du förkovra dig i livets viktiga frågor?
http://mfkuniversitet.blogspot.com/
Kolla speciellt under rubriken "Fittbyxor".
......för den som undrar. Jodå, han är ironisk. Själv kan jag inte tro att någonting så korkat verkligen existerar. Måste vara ett skämt.
Coola saker
Tanken var att det skulle bli ett spinningpass i kväll. Men när vi kom ut från kalla, mörka Robergssalen strax efter lunch möttes vi av solens strålar. Det fick bli en långpromenad med Lilla Besten istället för F&S. Vi gick till Mr H:s garage. En timma och 45 minuter tog det. Lilla Besten var så förfärliiigt lååångsam. Allt skulle det luktas på. Hem slapp vi gå. Hem fick vi skjuts. Mr H är snabb i tanken. Jag behövde inte ens hinta om att det skulle vara fint att slippa gå hem............
Vägen till Robergssalen går förbi förlossningen. I går rundade jag hörnet till deras parkering och såg en kombi stå där. En kombi med öppen baklucka, precis som man har när man lämnat hunden i bilen. Skum hund hann jag tänka innan en upphetsad man och två sköterskor drar om mig med en bår och jag inser att det inte alls är en hund som krystar i kombin. Det är en kvinna på alla fyra! Hoppas hon hann in till förlossningssalen innan bebisen kom. Det lät som att det var bråttom. Det var en cool syn!
En annan cool sak är min mor. Pensionerad far hon land och rike omkring. Där växer ingen mossa. En gång om året kör hon "Kristema resor" (jättelustigt när man vet bakgrunden) och packar in sina systrar och mor i bilen och visar dem ett nytt landskap. Fast i år blir det visst två gånger. Pratade precis med min moster Ä. Hon lät nöjd över att få ha ett rendez-vous hos sig nästa helg. Systrarna och modern dyker visst upp nästa fredag. Då ska de dricka vin och äta räkor. Antagligen gör de detsamma på lördagen när de träffar kusinen - i alla fall dricker vin. Kanske också på söndagen? Pratade med mormor med. Hon var redan laddad för nästa helgs resa. Mer än 85 år gammal hoppar hon på alla tokigheter som döttrarna lurar med henne på. Hon är nyfiken på allt. Jag lovar, hade hon varit född i en annan tidsålder hade hon varit en riktig globetrotter. Hon är cool!
Brrrrr
Föreläsningar hela dagen. Bra föreläsningar, men huvaligen så seg man blir i huvudet efter en hel dag med att lyssna och anteckna. För att inte tala om hur trött man blir i baken av att nöta trästol från "tiden när kräldjuren steg upp ur världshaven". Och inte blir man piggare av att man sitter i Robergsalen dit dagsljuset aldrig når och ventilationen fastnat i maxläge. Hade jag inte fått låna kursare T:s jacka sista timmarna hade de fått knacka loss mig från stolen. Fingrarna var vita med blå naglar när vi gick ut från salen. I morgon blir det långärmat!
Förresten, ni ser väl Sjukhuset? Tycker att det är jätteroligt att titta och se vilka man känner igen. Redan i första avsnittet såg jag kursare RW, LJ, RB, några handledare jag haft. Dessutom var kirurgen killen som var ihop med tjejen som bodde bredvid mig i korridoren på Sparta i Lund förra gången jag pluggade. It's a small world. Jaja, massor av Lassievarning!
Förresten, ni ser väl Sjukhuset? Tycker att det är jätteroligt att titta och se vilka man känner igen. Redan i första avsnittet såg jag kursare RW, LJ, RB, några handledare jag haft. Dessutom var kirurgen killen som var ihop med tjejen som bodde bredvid mig i korridoren på Sparta i Lund förra gången jag pluggade. It's a small world. Jaja, massor av Lassievarning!
Skolstart
Jooo, det gick att börja skolan också. Inte alls lika jobbigt som jag tänkt mig. Det var flera som faktiskt verkade innerligt glada att se mig (och jag dem). Rara kompisen K, som har lika stort geologiintresse som jag, kom med egenhändigt plockade stenar från Grekland. Tre varianter av konglomerat. Tripp, Trapp och Trull kallade hon dem. Olika stora och olika mycket konglomererade (det ordet kan aldrig finnas i svenskan - ändrar mig till fuserat). Det var så gulligt att jag nästan började lipa. Så genomtänkt! Så rart!
Lika rar var presenten Veterinären kom med i går när vi var ute och promenerade med Lilla Besten och Tant Brun. En midjeväska med allt som behövs för hundens ABC inklusive instruktionsbok. Också så genomtänkt! Så rart!
Vilka fina vänner jag har! Massor av folk känner jag, men de allra närmsta vännerna är inte så många. Jag har svårt att uttrycka min glädje och stolthet över att känna dem. Att sätta ord på vänskapen blir så futtigt. Några av vännerna har hängt med sedan urminnes tider och känner mig väl: Snåsa, Ingenjör'n. Andra lite kortare stund; Sivskatan, Veterinären, Prästen, K. De är ganska olika och alla träffar jag inte så ofta, men i deras sällskap blir jag trygg, får tankeutbyte och har roligt. De får mig att må så gott.
Den allra bästa vännen är förstås Mr H. Men eftersom han är den jag älskar så hamnar han i en helt egen klass ....... och det är inte ämnet för dagen.
Lika rar var presenten Veterinären kom med i går när vi var ute och promenerade med Lilla Besten och Tant Brun. En midjeväska med allt som behövs för hundens ABC inklusive instruktionsbok. Också så genomtänkt! Så rart!
Vilka fina vänner jag har! Massor av folk känner jag, men de allra närmsta vännerna är inte så många. Jag har svårt att uttrycka min glädje och stolthet över att känna dem. Att sätta ord på vänskapen blir så futtigt. Några av vännerna har hängt med sedan urminnes tider och känner mig väl: Snåsa, Ingenjör'n. Andra lite kortare stund; Sivskatan, Veterinären, Prästen, K. De är ganska olika och alla träffar jag inte så ofta, men i deras sällskap blir jag trygg, får tankeutbyte och har roligt. De får mig att må så gott.
Den allra bästa vännen är förstås Mr H. Men eftersom han är den jag älskar så hamnar han i en helt egen klass ....... och det är inte ämnet för dagen.
Skolan
Skolan börjar visst i morgon. AAAAAAAAaaaaaaaaaaargh!
Gränssnitt
Sitter och svär. Högt och ljudligt. Tur att Lilla Besten inte förstår vad jag säger. Gränssnittet hos internetbanken är alldeles säkert gjort utan inblandning av någon gränssnittsmänniska.
-"Varför kan jag inte ändra det här? Varför är saldot det där?"
Grrrr! Och jag som ska vara van vid datorer. Det måste vara gränssnittet det är fel på ;-)
Dessutom är det megakö till telefonsupporten. Hela svenska folket tycks sitta och betala sina räkningar just nu.
Megagrrrrr! Jag känner mig allt annat än välvilligt inställd.
-"Varför kan jag inte ändra det här? Varför är saldot det där?"
Grrrr! Och jag som ska vara van vid datorer. Det måste vara gränssnittet det är fel på ;-)
Dessutom är det megakö till telefonsupporten. Hela svenska folket tycks sitta och betala sina räkningar just nu.
Megagrrrrr! Jag känner mig allt annat än välvilligt inställd.
Ljus i tunneln
Äntligen! Snart är den här sommaren slut. Mr H har slitit. Långa pass, många dagar. Jag har slitit. Vi har gått om varandra i lägenheten. Knappt orkat prata. Sagt till varandra: Vi måste bita ihop. Det är bara över sommaren. Men nu, nu skymtar ljuset. Ikväll har vi lagat thaimat och haft tid att sitta och äta i lugn och ro. Vi har myst, dryftat dumheterna i världen och häcklat varandra. Bara en vecka till sedan går allt tillbaka till det normala. Men jag, jag får en försmak av det normala redan nu för nu smyger jag ner i sängen hos Mr H, tittar på Rebus och är nära, nära.
Herr älg och fröken rådjur
Önskar videokameran varit med i går när jag varpå väg hem från farmor. Strax utanför Västerås bryter plötsligt en älg, med ståtliga horn, fram ur skogsbrynet. Med stora, snabba kliv drar han fram över ängen. Samtidigt, fyrtio meter bortanför älgen, bryter ett rådjur fram ur skogsbrynet och gör "gasellhopp" över fältet. Så länge jag såg dem sprang de parallellt med varandra. Det var en underlig syn. Undrar vad som skrämt upp dem?
Jag vill? Jag vill! Vill jag?
Fnissade för mig själv på morgonen. Folk känner mig bättre än vad jag gör själv. Tror de i alla fall. Apropå gårdagens inlägg om att jag inte vill börja skolan igen kom ett SMS från taxmamman: "Jo det vill du visst du vet det bara inte" och i morse hade moster skickat mail på samma tema: " Det är ingen tvekan. DU VILL! Sjuttiofem procent av Sveriges befolkning säger: JAG VILL INTE när det är dags att återvända till arbete eller studier efter en ledighet ... Man måste alltid VILJA ANNARS RASAR ALLT IHOP." :-)
Ditten och datten....
Det blev Katalin i går kväll. Fantastiskt god mat, för mycket öl (två är ungefär två för mycket enligt Kandidaten som nästan aldrig dricker) och trevligt sällskap. En alldeles utmärkt kväll med andra ord.
Den var en seg kandidat som masade sig ur sängen i morse. Hade det inte varit för sedan länge bestämda planer hade dagen tillbringats i sängen med blott korta pauser för walkies med Besten. Hur det nu var fick Besten vara hemma hos husse medan Kandidaten åkte till farmor. Farmor börjar tackla av, ibland går det långsamt. Det finns stunder när barnbarnet funderar på om hon är helt klar. Men 95-år gammal måste man väl få ha sina skavanker? Även om det gör ont att se. Kandidaten är iofs också långsam ibland. Först fjärde gången farmor påpekade att Kandidaten måste vara trött insåg kandidaten vad som krävdes. -"Vila du farmor, så gör jag stan". Och det gjorde hon med besked. Butiken som skulle stänga hade 50 % på allt, så Kandidaten köpte sina dyraste jeans någonsin och tjänade ändå fruktansvärt med pengar samtidigt som hon gladde höstgarderoben. En höstgarderob som var väldigt ynklig innan. Där blev två flugor på smällen.
Annars har Kandidaten tvättat. Det tycker hon att hon gör jämt. Men någonting måste hon göra för att hålla ångesten stången. Det är de sista skälvande dagarna på sommarlovet och Kandidaten vill ha mer, mer, mer. Vill inte börja skolan. Vill inte!
Den var en seg kandidat som masade sig ur sängen i morse. Hade det inte varit för sedan länge bestämda planer hade dagen tillbringats i sängen med blott korta pauser för walkies med Besten. Hur det nu var fick Besten vara hemma hos husse medan Kandidaten åkte till farmor. Farmor börjar tackla av, ibland går det långsamt. Det finns stunder när barnbarnet funderar på om hon är helt klar. Men 95-år gammal måste man väl få ha sina skavanker? Även om det gör ont att se. Kandidaten är iofs också långsam ibland. Först fjärde gången farmor påpekade att Kandidaten måste vara trött insåg kandidaten vad som krävdes. -"Vila du farmor, så gör jag stan". Och det gjorde hon med besked. Butiken som skulle stänga hade 50 % på allt, så Kandidaten köpte sina dyraste jeans någonsin och tjänade ändå fruktansvärt med pengar samtidigt som hon gladde höstgarderoben. En höstgarderob som var väldigt ynklig innan. Där blev två flugor på smällen.
Annars har Kandidaten tvättat. Det tycker hon att hon gör jämt. Men någonting måste hon göra för att hålla ångesten stången. Det är de sista skälvande dagarna på sommarlovet och Kandidaten vill ha mer, mer, mer. Vill inte börja skolan. Vill inte!
Träningsdagbok?
Vem kan rekommendera en bra träningsdagbok på nätet? Och varför just den? Jag kan ju inte leka Bridget Jones varje dag och lägga ut gympass och hundpromenader här. Det tror jag inte ens mina mest trogna läsare, mamma och moster har någon glädje av att läsa.
Mat, mat, mat
Stockholm idag med. Lunch m fd arbetskamrat. Det gick i expressfart, men jag hann i alla fall växla några ord med ett par andra jobbarkompisar också. Alltid lika kul. Måste se till att få sitta i lugn och ro någon gång och prata. Det har hänt mycket sedan jag slutade. Till det bättre. Nej, inte för att jag slutade.
Ikväll blir det mer mat ute (och alldeles troligen en viss mängd alkohol också) med kompisarna S och K. Inte någon bra idé när man försöker vara sund, men själen ska ju ha sitt också. Och innan dess hinner jag faktiskt med en vända till gymmet och en tur med Lilla Besten för att stilla samvetet lite. Fast man kan ju undra exakt hur mycket promenad det blir. Det är varmt ute. Inte Bestens favoritväder. Att ha päls i värmen är hur jobbigt som helst. I går var det lagom då gick vi 1,5 timma men på morgonpromenaden idag kroknade hon efter 45 minuter och förvandlades till en betongsugga, fastgjuten i marken med rumpa och framtassar. Det var bara för matte att bära de sista 30 minutrarna.
Fönsterputs i morgon
Nu har de lovat att det blir fönsterputs i morgon 08.00. F-n tro´t.
Ilskan tog mig i snabb takt till Stockholm, lite scrappande på Papprika, men jag kunde inte koppla av. Var så irriterad på hantverkarna att jag inte vågade ta mitt blodtryck. Packade ihop grejorna tidigt. Kom på att det var mitt i rusningstrafiken och tog därför en nostalgitripp för att slippa köerna. Körde inom Gubbis. Tog en souvlaki hos Greken i Hökis. Samma gamla alkisar satt där och rökte och drack öl. Kom mitt i rusningstrafiken på väg hem ändå. På Essingeleden släppte ilskan över nonchalanta klantarsel till hantverkare. Kom på mig själv med att sitta och le medan kön mestadels stod still, men någon enstaka gång rörde sig framåt i sakta mak. Log för att det där inte längre är en del av min vardag. Vad snabbt man vänjer sig av med saker. Och vad fort man glömmer. Det bästa jag gjort var när jag flyttade till Stockholm. Och det bästa var när jag flyttade därifrån.
Ilskan tog mig i snabb takt till Stockholm, lite scrappande på Papprika, men jag kunde inte koppla av. Var så irriterad på hantverkarna att jag inte vågade ta mitt blodtryck. Packade ihop grejorna tidigt. Kom på att det var mitt i rusningstrafiken och tog därför en nostalgitripp för att slippa köerna. Körde inom Gubbis. Tog en souvlaki hos Greken i Hökis. Samma gamla alkisar satt där och rökte och drack öl. Kom mitt i rusningstrafiken på väg hem ändå. På Essingeleden släppte ilskan över nonchalanta klantarsel till hantverkare. Kom på mig själv med att sitta och le medan kön mestadels stod still, men någon enstaka gång rörde sig framåt i sakta mak. Log för att det där inte längre är en del av min vardag. Vad snabbt man vänjer sig av med saker. Och vad fort man glömmer. Det bästa jag gjort var när jag flyttade till Stockholm. Och det bästa var när jag flyttade därifrån.
Hantverkare - a never ending story
Tror ni att fönsterputsarn kom när han skulle? Icke! Nu räcker det sa jag aningen ilsket till hans arbetsledare och kände mig som Michael Douglas i Falling Down.
Ska jag gå och lägga mig igen?
Jojo, den här dagen började bra. Fönsterputsaren skulle börja hos oss. Det var avtalat. För att jag skulle hinna till frissan i tid (Planen var att se lite mindre ut som ett skogstroll). Fönsterputsaren började hos grannen. När jag var på väg till frissan tänkte han komma till vår lägenhet. Jag är van vid hundar sa han. Jag sa inte: men hon är inte vad vid dig utan frågade istället om det var ok att han kom efter sin lunch.
Innan frissan skulle jag hämta skorna hos skomakaren. Ni vet, sandalerna som de satt för korta remmar i ett par gånger. Nu var det fjärde gången gillt. Sandalerna var inte klara. Mitt syrliga "You've got to be joking" (lärlingen är engelsman) tog de åt sig. När denna kandidat kom från frisören var sandalerna färdiga, utan kostnad. Och nu är sommaren slut.
Ska jag verkligen våga köra till Stockholm idag? Det känns ju inte direkt som min dag.
Innan frissan skulle jag hämta skorna hos skomakaren. Ni vet, sandalerna som de satt för korta remmar i ett par gånger. Nu var det fjärde gången gillt. Sandalerna var inte klara. Mitt syrliga "You've got to be joking" (lärlingen är engelsman) tog de åt sig. När denna kandidat kom från frisören var sandalerna färdiga, utan kostnad. Och nu är sommaren slut.
Ska jag verkligen våga köra till Stockholm idag? Det känns ju inte direkt som min dag.
Vill inte....
Om mindre än en vecka börjar skolan. Jag önskar jag kunde säga att jag ser fram emot det.
Doktorn
Doktorn ringde. För att kolla läget och planera fortsatta kontroller. Onödigt! Fast väldigt vänligt. Det är en bra doktor. Hoppas att alla doktorer har den tiden, för alla sina patienter. Själv ska jag absolut ta mig tiden, om en sisådär hundra år när jag själv är doktor.
Förra gången jag var sjuk skrämde mig rejält. Jag var för ung och hade inget stöd. Mådde dåligt av medicinerna och operationerna. Det sitter fortfarande i ryggmärgen på mig. Först under vårterminen började jag prata om det. Tidigare har bara några få personer fått höra valda delar. Doktorn vet att på just det området är jag inte så kaxig. Kanske ringde han för att försäkra sig om att jag inte blundar och låtsas som ingenting och struntar i kontrollerna? Fast det skulle jag inte. Skulle jag bli lika sjuk idag är det annorlunda än det var då. Visst skulle jag fortfarande bli rädd, men jag skulle inte vara ensam. Mr H finns här hos mig. Andra med. Dessutom är jag cirkus 14 år äldre och förhoppningsvis har jag lärt mig någonting på den tiden. Inte minst begriper jag faktiskt vad doktorerna säger. Ibland kan man ju önska att man inte visste så mycket, men ......
Hantverkare, grrrrr!
Dagen har ägnats åt städning. Det har putsats och fejats och varenda litet dammkorn som påminner om hantverkarna har gnuggats bort i ren ilska. I morgon kommer de och putsar våra fönster och sedan är vi förhoppningsvis av med killarna "utan yrkesstolthet", som Mr H brukar kalla dem, för gott. Möblerna är efter ca 2 månader äntligen utspridda i rummen istället för att stå i mitten med plast över.
Hantverkarnas brist på planering har retat mig mer än en gång. Droppen kom förra veckan när jag kom hem från semestern och upptäckte att gossarna varit inne i lägenheten utan att förvarna och dessutom slagit ner en av mina Paulior. Nu kan man ju råka göra det. Men om man gör det så är det ingen god idé att slänga tillbaka plantan i krukan, utan jord. Jorden fördelade sig till hälften på elementet och till hälften på golvet. Jorden på elementet lät de ligga kvar. Delen som hamnade på golvet slängde de, tillsammans med lappen som talade om vilken sorts Paulia det var. Och inte ett ljud kom över deras läppar för att tala om att plantan kanske behövde tas om hand en aning......
Tur att gossarna inte varit här sedan dess. Denna kandidat hade alldeles säkert talat om för dem vad hon tyckte. Fast det hade väl inte hjälpt.......
Hantverkarnas brist på planering har retat mig mer än en gång. Droppen kom förra veckan när jag kom hem från semestern och upptäckte att gossarna varit inne i lägenheten utan att förvarna och dessutom slagit ner en av mina Paulior. Nu kan man ju råka göra det. Men om man gör det så är det ingen god idé att slänga tillbaka plantan i krukan, utan jord. Jorden fördelade sig till hälften på elementet och till hälften på golvet. Jorden på elementet lät de ligga kvar. Delen som hamnade på golvet slängde de, tillsammans med lappen som talade om vilken sorts Paulia det var. Och inte ett ljud kom över deras läppar för att tala om att plantan kanske behövde tas om hand en aning......
Tur att gossarna inte varit här sedan dess. Denna kandidat hade alldeles säkert talat om för dem vad hon tyckte. Fast det hade väl inte hjälpt.......
Viltspår
Ända sedan denna kandidat skaffade Lilla Besten har vi försökt hitta viltspårkurs. Det har varit hopplöst. Har man väl hittat en kurs så har det krockat med någonting annat. Men, äntligen! Vi är på G. Första träffen idag. Bara två deltagare, Bessie och Lilla Besten. Målet är att de ska klara anlagsprov när kursen är genomgången.
Lilla Besten var ute och vindade. Tappade spåret en hel del, men hittade tillbaka. Med lite träning så ska det nog gå.
Med risk för att låta alltför mycket som Bridget Jones:
Dagens träning:
Morgonpromenad med Besten 65 minuter
Träningscykel 60 minuter
Eftermiddagspromenad med Besten 30 minuter
Viltspårträning med Besten 3,5 h (fast vi gick ju inte hela tiden - kanske 1,5-2h)
Dagens städning:
Ett stycke garage
Lilla Besten var ute och vindade. Tappade spåret en hel del, men hittade tillbaka. Med lite träning så ska det nog gå.
Med risk för att låta alltför mycket som Bridget Jones:
Dagens träning:
Morgonpromenad med Besten 65 minuter
Träningscykel 60 minuter
Eftermiddagspromenad med Besten 30 minuter
Viltspårträning med Besten 3,5 h (fast vi gick ju inte hela tiden - kanske 1,5-2h)
Dagens städning:
Ett stycke garage
Vuxen
Fördelen med att vara vuxen är att man kan göra precis vad man vill. Nackdelen med att vara vuxen är att man inte tillåter sig att göra precis vad man vill.
Kommer ni ihåg när man var liten och sa att när jag blir vuxen ska jag minsann:
* Äta godis istället för mat
* Aldrig gå och lägga mig
osv osv i all oändlighet. Som vuxen gör man inget av det där. Man går heller inte av träningscykeln förrän den förutbestämda träningstiden har gått. Tänkte minsann gå av både en, två och tio gånger på dagens träningspass. Men jag var vuxen och satt kvar och trampade enligt plan. Hela timman!
Var det inte vuxet så säg?
Kommer ni ihåg när man var liten och sa att när jag blir vuxen ska jag minsann:
* Äta godis istället för mat
* Aldrig gå och lägga mig
osv osv i all oändlighet. Som vuxen gör man inget av det där. Man går heller inte av träningscykeln förrän den förutbestämda träningstiden har gått. Tänkte minsann gå av både en, två och tio gånger på dagens träningspass. Men jag var vuxen och satt kvar och trampade enligt plan. Hela timman!
Var det inte vuxet så säg?
Utflykt
Perfekt dag för en utflykt. Vår gick till Gräsö.
Sur kärring
Inte för fem öre ville jag gå på fest. Denna kandidat är för tillfället sur, trött, gammal, hängig, ledsen. Knappast någon vidare festform. Men klänningen och smycken drogs på, tom smink. Ändå lyckades jag inte lura mig själv att fest var precis vad denna kandidat behövde. Väl där var det toppen. Trevliga människor! Jag har skrattat så jag har ont i käkarna. God mat. Det måste bli fest oftare!
5-års-latmasken?
Fick ångest över att jag inte läst någon internmedicin i sommar. Har därför ägnat dagen åt att kika på kompendier från första föreläsningsdagen i våras. Vad kan det vara? 0,001 % av allt som ska läsas? Räckte i alla fall för att döva samvetet.
I övrigt har dagen ägnats åt promenader med Lilla Besten och en tur till agilityhagen med Lilla Besten, moder och brorsbarn. Finns det någonting som heter 5-års-latmasken? I så fall har Lillstumpa drabbats av den. Hon skulle minsann inte ut överhuvudtaget. Mot löftet att få sitta på fasters rygg följde hon med. Det var ett sjå att få henne från parkeringen till agilityhagen. Som tur var lämnade latmasken hennes tarmsystem efter en stund i hagen och hon och Storstumpa turades om att köra slut på Lilla Besten över diverse hinder. Till slut satt Besten bara och flämtade och då hoppade tjejerna själva över hindren.
Modern tog också lite bilder på vår minisemester:
Utanför stugan.
5-års-latmasken är inget nytt fenomen. Lillstumpa hänger, som en liten apa, på fasters rygg.
Twisthoppning.
I övrigt har dagen ägnats åt promenader med Lilla Besten och en tur till agilityhagen med Lilla Besten, moder och brorsbarn. Finns det någonting som heter 5-års-latmasken? I så fall har Lillstumpa drabbats av den. Hon skulle minsann inte ut överhuvudtaget. Mot löftet att få sitta på fasters rygg följde hon med. Det var ett sjå att få henne från parkeringen till agilityhagen. Som tur var lämnade latmasken hennes tarmsystem efter en stund i hagen och hon och Storstumpa turades om att köra slut på Lilla Besten över diverse hinder. Till slut satt Besten bara och flämtade och då hoppade tjejerna själva över hindren.
Modern tog också lite bilder på vår minisemester:
Utanför stugan.
5-års-latmasken är inget nytt fenomen. Lillstumpa hänger, som en liten apa, på fasters rygg.
Twisthoppning.
Teknikens under
Mr H är inte bara biltokig, han är tekniktokig. Ny teknik bara måste inhandlas. Det har väl föranlett en och annan suck från min sida genom åren. Mr H, å sin sida, suckar över att denna kandidat alltid är ovillig att köpa nytt. Han påstår att kandidaten alltid säger: "Behövs inte nytt. Den här duger åt mig". Idag är jag lycklig över hans teknikintresse. Hans mobil pajade. Ca 1 år gammal. Ny mobil införskaffades. Den gamla lagades och har ärvts av mig. Den har kamera, radio. Radio! Idag lyssnade jag på P1 hela morgonpromenaden. Vanliga nyheter, vetenskapsnyheter. Det är lycka! Heja teknikens under.
Torsdag
Vaknade 04.00. Kunde inte somna om. Var pigg de första timmarna när jag ändå inte kunde göra någonting vettigt eftersom jag då riskerade att störa grannarna. Resten av dagen har varit ett töcken.
Onsdag 15/8
Efter frukost var det åter igen fåren som gällde.
Medan modern städade stugan och jag packade bilen lekte stumporna med Barbie ute på gräsmattan.
Lilla Besten sniffade, sniffade och sniffade.
På väg hem stannade vi till vid Skokloster och lunchade. Det var så blåsigt att salladen blåste av tallriken. Det blev en snabb lunch och sedan hemåt.
Tisdag 14/8
Efter frukost matade vi de djur som fanns kvar på gården. Fåren!
Lillstumpa kommer säkert bli en sådan där person som mörklägger teatrar, stänger av ljudsystemet på idrottsarenor när hon blir stor för trots (eller kanske pga) uppmaningen att akta sig för elstängslet var hon bara tvungen att sätta fingret mot .....
Sedan åkte vi till Lasse Åberg MUSeum. Djungelkojan var en hit hos Storstumpa och Lillstumpa och både modern och jag uppskattade MUSeet. Lagom mycket. Inte så dyrt.
Lillstumpa var ganska trött på eftermiddagen.
Storasyster var desto piggare.
För Lilla Bestens skull var vi tvungna att fotografera lilla taxen.
Bad i Bålsta
Lillstumpa kommer säkert bli en sådan där person som mörklägger teatrar, stänger av ljudsystemet på idrottsarenor när hon blir stor för trots (eller kanske pga) uppmaningen att akta sig för elstängslet var hon bara tvungen att sätta fingret mot .....
Sedan åkte vi till Lasse Åberg MUSeum. Djungelkojan var en hit hos Storstumpa och Lillstumpa och både modern och jag uppskattade MUSeet. Lagom mycket. Inte så dyrt.
Lillstumpa var ganska trött på eftermiddagen.
Storasyster var desto piggare.
För Lilla Bestens skull var vi tvungna att fotografera lilla taxen.
Bad i Bålsta
Måndag 13/8
Lastade in modern, brorsbarnen och Lilla Besten i bilen. Vi skulle ha minisemester och bo på lantgård.
Färden skulle bara ta en timma, men sist jag åkte riktigt långa sträckor med Storstumpa var i Australien för några år sedan och hennes: "Pappa, jag tycker vi har långt kvar" eller "Pappa, har vi långt kvar?" ekar fortfarande i min hjärna, så jag körde gissningslekar i bilen för att hålla barnen sysselsatta. Hur många gånger kommer vi att köra vilse? Hur lång tid kommer det att ta? Hur många hästar/kor/rådjur/älgar ser vi. Både antalet hästar och kor var så stort att modern tappade ränkningen efter en stund. Det kändes ungefär som trettionio triljoner.
Första stopp blev Bålsta Centrum. Presenter, från brorsbarnen, i form av rökt grisöra och tuggsko inhandlades åt Lilla Besten. Bålsta körde vi runt i en del de kommande dagarna och jag som alltid tänkt mig Bålsta som en håla blev positivt överraskad. Där kan man nog bo?
Nästa stopp blev stranden för att äta lunch. Jättefin strand. Otur för oss att ett 100-tal kanadagäss bestämt sig för att bo där. Halva stranden lämnade de åt oss lunchgäster, men något bad blev det inte. Kändes som om Mälaren var full av gåsdun.
Så kom vi till gården. Där skulle vi mata får, klappa grisar och kattor, mata kossor, plocka ägg. Började med att fråga om vi fick följa med och plocka ägg. -"Oj då, jag kanske skulle ha sagt någonting när ni ringde. Vi har inga hönor, sista nackades under semestern, grisarna och kossorna är bortlånade. Fast fåren kan ni få följa med och mata och åka traktor. " Jag sa ingenting, men tänkte desto mer. Vad trodde hon? Man åker på lantgård med en 7-åring och en 5-åring. Inte är det de vackra sädesfälten man vill se.
Torpet vi bodde i var hrm .... välanvänt.. Två toaletter. En ekotoa och ett utedass. Upptäckte till min förvåning att barndomens äckel inför utedass var som bortblåst. Satt där med öppen dörr och filosoferade. Hur mysigt som helst. Brorsbarnen var mindre begeistrade ..... De här dagarnas svåraste uppgift har varit att få Lillstumpa att gå på toaletten.
På kvällarna har vi hoppat twist, lekt häst, hund, "tittut bakom Knut", spelat Yatzy, gått promenader.
Omgivningarna var fantastiskt vackra och rådjuren kom ända upp på tomten. Tisdag kväll skrämde jag iväg en bock som var på väg att ta äpplen. Han skuttade iväg brölande när jag öppnade stugdörren. Han var inte det enda rådjur vi såg, till Lilla Bestens stora lycka. Hon satt förresten ute stora delar av tiden, fastsatt i "grässkruven" jag har. Åh, vad hon njöt av att sitta och sniffa i luften. Nosen vibrerade precis hela tiden. Hon kunde stå blickstilla med nosen sniffandes åt ett håll långa, långa stunder.
Flera kärrhökar har vi sett segla och ryttla över fälten.
Fågelsträcken med gäss gick rakt över huvudena på oss på kvällarna (naturligtvis fick jag inte upp kameran i tid). Stumporna fnissade glatt när faster skulle slå vad om vem som fick en gåsskit i huvudet. Som det var klarade vi oss allihop.
Lillstumpa blir mer och mer van och mindre och mindre rädd för Lilla Besten. På kvällen fick Besten till och med ligga vid hennes fötter i sängen.
Tjejerna har skött sig finfint. Tycker de är tuffa som inte får hemlängtan. Fast det är klart, de är så vana vid farmor och mig och nya omgivningar att det är inte så otäckt att vara iväg hemifrån utan mamma och pappa. Apropå någonting modern sa avslutade Lillstumpa semestern med orden: "Det här var inget äventyr, men det var en rolig semester".
Färden skulle bara ta en timma, men sist jag åkte riktigt långa sträckor med Storstumpa var i Australien för några år sedan och hennes: "Pappa, jag tycker vi har långt kvar" eller "Pappa, har vi långt kvar?" ekar fortfarande i min hjärna, så jag körde gissningslekar i bilen för att hålla barnen sysselsatta. Hur många gånger kommer vi att köra vilse? Hur lång tid kommer det att ta? Hur många hästar/kor/rådjur/älgar ser vi. Både antalet hästar och kor var så stort att modern tappade ränkningen efter en stund. Det kändes ungefär som trettionio triljoner.
Första stopp blev Bålsta Centrum. Presenter, från brorsbarnen, i form av rökt grisöra och tuggsko inhandlades åt Lilla Besten. Bålsta körde vi runt i en del de kommande dagarna och jag som alltid tänkt mig Bålsta som en håla blev positivt överraskad. Där kan man nog bo?
Nästa stopp blev stranden för att äta lunch. Jättefin strand. Otur för oss att ett 100-tal kanadagäss bestämt sig för att bo där. Halva stranden lämnade de åt oss lunchgäster, men något bad blev det inte. Kändes som om Mälaren var full av gåsdun.
Så kom vi till gården. Där skulle vi mata får, klappa grisar och kattor, mata kossor, plocka ägg. Började med att fråga om vi fick följa med och plocka ägg. -"Oj då, jag kanske skulle ha sagt någonting när ni ringde. Vi har inga hönor, sista nackades under semestern, grisarna och kossorna är bortlånade. Fast fåren kan ni få följa med och mata och åka traktor. " Jag sa ingenting, men tänkte desto mer. Vad trodde hon? Man åker på lantgård med en 7-åring och en 5-åring. Inte är det de vackra sädesfälten man vill se.
Torpet vi bodde i var hrm .... välanvänt.. Två toaletter. En ekotoa och ett utedass. Upptäckte till min förvåning att barndomens äckel inför utedass var som bortblåst. Satt där med öppen dörr och filosoferade. Hur mysigt som helst. Brorsbarnen var mindre begeistrade ..... De här dagarnas svåraste uppgift har varit att få Lillstumpa att gå på toaletten.
På kvällarna har vi hoppat twist, lekt häst, hund, "tittut bakom Knut", spelat Yatzy, gått promenader.
Omgivningarna var fantastiskt vackra och rådjuren kom ända upp på tomten. Tisdag kväll skrämde jag iväg en bock som var på väg att ta äpplen. Han skuttade iväg brölande när jag öppnade stugdörren. Han var inte det enda rådjur vi såg, till Lilla Bestens stora lycka. Hon satt förresten ute stora delar av tiden, fastsatt i "grässkruven" jag har. Åh, vad hon njöt av att sitta och sniffa i luften. Nosen vibrerade precis hela tiden. Hon kunde stå blickstilla med nosen sniffandes åt ett håll långa, långa stunder.
Flera kärrhökar har vi sett segla och ryttla över fälten.
Fågelsträcken med gäss gick rakt över huvudena på oss på kvällarna (naturligtvis fick jag inte upp kameran i tid). Stumporna fnissade glatt när faster skulle slå vad om vem som fick en gåsskit i huvudet. Som det var klarade vi oss allihop.
Lillstumpa blir mer och mer van och mindre och mindre rädd för Lilla Besten. På kvällen fick Besten till och med ligga vid hennes fötter i sängen.
Tjejerna har skött sig finfint. Tycker de är tuffa som inte får hemlängtan. Fast det är klart, de är så vana vid farmor och mig och nya omgivningar att det är inte så otäckt att vara iväg hemifrån utan mamma och pappa. Apropå någonting modern sa avslutade Lillstumpa semestern med orden: "Det här var inget äventyr, men det var en rolig semester".
Mera Dog
Varje gång vi kör förbi retar det nästan gallfeber på mig. Nu har jag googlat och insett att det verkar vara en tysk firma. Men ändå? Vem i alla glödheta kan komma på att kalla ett företag i Sverige för "Mera Dog"? Jag skulle kunna köpa vansinnigheter som "Flera (som i fler än en) dog" eller "More dog". Men "Mera Dog"??????? För mig låter det som en kontaminasammanblandning av svenska och engelska. Tyskarna får skärpa till sig.
Det retade mig hela vägen från Enköping till backtävlingen i Arboga och sedan hela vägen hem från Enköping.
Mera Dog??? Jamen, herregud! Det finns inget försvar.
Det retade mig hela vägen från Enköping till backtävlingen i Arboga och sedan hela vägen hem från Enköping.
Mera Dog??? Jamen, herregud! Det finns inget försvar.
Taxens dag
Så kom dagen jag väntat på med spänning. Taxens dag firades av Upplands taxklubb ute i Rimbro. Inofficiell utställning. Träning för de som behöver. De där som kan taxar säger att Lilla Besten är fin, att hon borde ställas ut. Jag har tvekat. Har tänkt att min lilla rädda skrutta säkert biter domaren, speciellt om hon ska behöva stå på ett sånt där bord som finns hos veterinären också. Men, nu var det läge att testa. Eftersom tävlingen var inofficiell så kunde hon ju inte diskvalificera sig för all framtid även om hon nu skulle sätta tänderna i domaren.
Brodern med bihang kom och hejade på. Lilla Besten skötte sig fint. Högg inte domaren en enda gång. Fast att få henne att stå framför domarbordet var ren lögn. Däremot lekte hon lemupp och satte sig på bakbenen, när inte det renderade någon belöning lade hon sig ner och visst försökte hon med tass också. Publiken var inte så imponerade av oss, men vi fick i alla fall några glada skratt när hon satte sig på bakbenen. Det bjuder vi på ......
Tyvärr har hon ätit för många märgben i sommar och är inte sitt allra slankaste jag och det är med taxar som människor. Det blir minus. Tur var det väl att domaren inte bedömde matte. Annars tycker jag omdömet var fint:
"Söt och feminin tik som för dagen visas i lite för högt hull. Feminint välskuret huvud med vackert uttryck. Saxbett. Stark hals och rygg. Bra förbröst och bröstdjup. Goda vinklar fram och bak. Fria sunda rörelser. Vacker päls. Fint presenterad."
Brodern med bihang kom och hejade på. Lilla Besten skötte sig fint. Högg inte domaren en enda gång. Fast att få henne att stå framför domarbordet var ren lögn. Däremot lekte hon lemupp och satte sig på bakbenen, när inte det renderade någon belöning lade hon sig ner och visst försökte hon med tass också. Publiken var inte så imponerade av oss, men vi fick i alla fall några glada skratt när hon satte sig på bakbenen. Det bjuder vi på ......
Tyvärr har hon ätit för många märgben i sommar och är inte sitt allra slankaste jag och det är med taxar som människor. Det blir minus. Tur var det väl att domaren inte bedömde matte. Annars tycker jag omdömet var fint:
"Söt och feminin tik som för dagen visas i lite för högt hull. Feminint välskuret huvud med vackert uttryck. Saxbett. Stark hals och rygg. Bra förbröst och bröstdjup. Goda vinklar fram och bak. Fria sunda rörelser. Vacker päls. Fint presenterad."
Haschrökarfestival
Så är årets haschrökarfestival igång. Hastighetsbegränsningen är sänkt från 70 till 30 en ganska lång bit för att man inte så ska köra på festivaldeltagarna alltför hårt. De brukar ha en tendens att vingla ut i gatan, För min del är festivalen bara ett enda stort irritationsmoment och jag skulle inte sörja för fem öre om den tvingades stänga.
Bara att checka av
Så gör jag mitt sista inplanerade arbetspass för den här sommaren. Inte utan att det känns skönt att vara ledig tills skolan börjar även om arbetsbördan varit betydligt lägre än förra sommaren. Är fortfarande i valet och kvalet om det är värt den ekonomiska misären att plugga, men har bestämt mig för att ta en termin i taget. Inte sluta mitt i någonting. Nu kör jag klart det internmedicinska året och sedan får vi se.
Fuktiga, våtvarma omslag
Det är så här det kommer att kännas stunden innan världen går under. Ett grådassigt, fuktigt klibb som sätter sig i varje por och irriterar. Som ett fuktigt, våtvarmt, väldigt oönskat helkroppsomslag. Som långsamt sipprar till hjärnan och fyller den med depp, uppgivenhet, aggression. Fukten, värmen och regnet har gnagt i oss alla. På kvinnoboendet städade kvinnor och personal så svetten lackade. Allt under surmulen tystnad. Barnen gnällde, gnydde och sedan var slagsmålet i full gång......
Sådana här dagar tror jag på dem som säger att de känner väderomslag i lederna.
Sådana här dagar tror jag på dem som säger att de känner väderomslag i lederna.
Det som göms i snö....
Mr H kom hem från jobbet. Packade ur väskan med tvättade kläder (han kan tvätta ibland på jobbet), och langade surt upp ett tuggben med orden: "Den här hade jag med mig till jobbet av någon anledning". Lilla Besten hade alltså grävt ner sitt tuggben bland Mr H:s smutsiga kläder. Himmel vad jag skrattade!
Tack så j-a mycket, Mårr!
Mårr tyckte att bara två dagar behövdes för att läsa in anatomin. Knappast när man över huvud taget inte läst huvud och dessutom glömt allt vad thorax och buk heter, tänkte jag. Dessutom är det inte livskvalitet att plugga på sommaren. Med duggorna gjorda så är den här sommarens arbete klart. Men någonstans väcktes ändå tanken att denna kandidat kanske skulle försöka ändå. Det var ju hela tre dagar och några timmar till tentan. Inget inplanerat jobb. Det enda måste som fanns i livet de kommande dagarna var Lilla Bestens promenader. Och dessutom har man det ju till godo nästa gång man ska plugga till tentan...
Sagt och gjort. Lägenheten förvandlades inte tillbaka till lägenhet utan fick vara boot-camp ett tag till. Fredag, lördag och söndag blev det plugg. Säkert sex timmar per dag! Intensivt! Det var ganska så mycket "hjulet snurrar, men hamstern är död" över hjärnfunktionen frampå kvällarna.
Måndagen kom. Tentan skrevs under djupa plågor. Inte kom det några frågor på det som pluggats mest, men det funderades och plitades ner svar på alla frågor .... eller åtminstone utkast till svar. En timma och fyrtiofem minuter tog det. Under den tiden hade tentavakten kunnat dö flera gånger om eftersom tantskrället envisades med att klappra runt i Gimosalen på höga klackar. Varv på varv runt de stackars studenterna. Gimosalen skulle kunna användas som konsertsal i vanliga fall. Akustiken är fantastisk. Till slut satte sig tantskrället (möjligen kan min viskning mellan tänderna: "För h-e, gå och sätt dig på rumpan och sitt still och tyst" ha någonting med saken att göra. Fast hon var så långt bort. Det kan hon inte ha hört. Väl?).
Idag kom resultatet. Godkänd. Med nöd och näppe tror jag. Men vad gör det? Det känns bra. Vad som känns nästan ännu bättre är att anatomi inte längre stör min sömn och att jag faktiskt älskar Sobotta, McMinn och Moore/Agurs verk. De är numera nöjeläsning. Anatomi är roligt! Anatomi är intressant! Speciellt klinisk anatomi!
Så tusen, tusen tack för att du gav mig dåligt samvete, Mårr. Får jag bjuda på en fika till hösten?
Sagt och gjort. Lägenheten förvandlades inte tillbaka till lägenhet utan fick vara boot-camp ett tag till. Fredag, lördag och söndag blev det plugg. Säkert sex timmar per dag! Intensivt! Det var ganska så mycket "hjulet snurrar, men hamstern är död" över hjärnfunktionen frampå kvällarna.
Måndagen kom. Tentan skrevs under djupa plågor. Inte kom det några frågor på det som pluggats mest, men det funderades och plitades ner svar på alla frågor .... eller åtminstone utkast till svar. En timma och fyrtiofem minuter tog det. Under den tiden hade tentavakten kunnat dö flera gånger om eftersom tantskrället envisades med att klappra runt i Gimosalen på höga klackar. Varv på varv runt de stackars studenterna. Gimosalen skulle kunna användas som konsertsal i vanliga fall. Akustiken är fantastisk. Till slut satte sig tantskrället (möjligen kan min viskning mellan tänderna: "För h-e, gå och sätt dig på rumpan och sitt still och tyst" ha någonting med saken att göra. Fast hon var så långt bort. Det kan hon inte ha hört. Väl?).
Idag kom resultatet. Godkänd. Med nöd och näppe tror jag. Men vad gör det? Det känns bra. Vad som känns nästan ännu bättre är att anatomi inte längre stör min sömn och att jag faktiskt älskar Sobotta, McMinn och Moore/Agurs verk. De är numera nöjeläsning. Anatomi är roligt! Anatomi är intressant! Speciellt klinisk anatomi!
Så tusen, tusen tack för att du gav mig dåligt samvete, Mårr. Får jag bjuda på en fika till hösten?
Några timmar sol
Solen tittade fram på förmiddagen. De få timmarna utnyttjade vi väl. Redan klockan åtta gav vi oss iväg på promenad och spårträning, taxmamman, taxpojkarna, Lilla Besten och jag. Det var inte någon rask promenad direkt, redan så tidigt var det varmt och hundarna lite slöa. Tre timmar stod vi ändå ut, lite skugga var det ju i skogen.
När det utlovade regnet kom satt jag på träningscykeln på gymmet. Tanken var att det skulle styrketränas, men cykeln höll ett hårt grepp om min kropp. När 40 minuter hade gått var det bara en våt fläck kvar av denna kandidat. Kvalmigare och äckligare väder får man leta efter.
Nu ska jag försöka hålla Luther stången en stund till och trilla ihop i soffan.
Repris? Gärna
Tisdagen var ett ypperligt exempel på hur man tillbringar en ledig dag. Mr H och jag är morgonpigga. Båda var vi uppe vid halvsextiden. (Ja, det är sjukt tidigt) Så dags kan man inte göra så mycket utan att störa grannarna. Jag satte mig och scrappade och han satte sig med datorn några timmar, innan han for till garaget och jag drog med Lilla Besten och Prästen till Fjällnoras hundbad. Vi kom först och mutade in yttersta delen av bryggan som vårt territorium. När hundarna väl började drälla in talade Besten röstledes om för alla som kom för nära att hennes brygga skulle de låta bli. Det var spännande för Lilla Besten att sitta på bryggan och tittade på de andra hundarna som badade. Själv är hon en badkruka och när matte bar ut henne i vattnet klättrade hon så högt upp på matte som hon bara kunde. När matte var obarmhärtig och försiktigt släppte ner Besten i vattnet simmade hon det snabbaste hon kunde till bryggan. Hon är en jäkel på att simma. Hade matte släppt taget hade hon ändå hållt sig flytande. Men Besten tyckte att det var så otäckt att matte inte hade hjärta att upprepa det hela.
På eftermiddagen hämtade jag Storstumpa och Lillstumpa på dagis. Lillstumpa undrade då varför Mr H aldrig kommer och hämtar dem. Först skulle vi gå och handla glass. Faster skulle bjuda. Men det gick inte Storstumpa med på. Hon hade minsann egna pengar att handla själv för. (Inte så smart, men billigare för faster ;-). Är man sju år är det jätteviktigt att få handla själv för veckopengen. ) Vi tillbringade en god stund i broderns trädgård med vattenspridaren på så vi kunde leka vattenkrig. Fast barnen var allt lite trötta. Det brukar aldrig vara några problem att passa dem. De brukar vara lugna och fina och snälla mot varandra. Men nu gav de varandra små tjuvnyp och Storstumpa som brukar vara världens snällaste storasyster gjorde allt för att provocera Lillstumpa. Och lyckades med det! Det slutade med att de i omgångar fick sitta invirade i handdukar uppkrupna i fasters knä. Att Lillstumpa kryper upp på det sättet hör inte till vanligheterna ska jag säga....
På eftermiddagen hämtade jag Storstumpa och Lillstumpa på dagis. Lillstumpa undrade då varför Mr H aldrig kommer och hämtar dem. Först skulle vi gå och handla glass. Faster skulle bjuda. Men det gick inte Storstumpa med på. Hon hade minsann egna pengar att handla själv för. (Inte så smart, men billigare för faster ;-). Är man sju år är det jätteviktigt att få handla själv för veckopengen. ) Vi tillbringade en god stund i broderns trädgård med vattenspridaren på så vi kunde leka vattenkrig. Fast barnen var allt lite trötta. Det brukar aldrig vara några problem att passa dem. De brukar vara lugna och fina och snälla mot varandra. Men nu gav de varandra små tjuvnyp och Storstumpa som brukar vara världens snällaste storasyster gjorde allt för att provocera Lillstumpa. Och lyckades med det! Det slutade med att de i omgångar fick sitta invirade i handdukar uppkrupna i fasters knä. Att Lillstumpa kryper upp på det sättet hör inte till vanligheterna ska jag säga....
Stängsel
Men vad är det med stängslen i Hågadalen? I går attackerade ett Lilla Besten på det mest aggressiva sätt. Idag lyckades ett inte hålla tätt. På morgonpromenaden gick Lilla Besten och jag som så många gånger förr förbi kohagen. Plötsligt insåg jag att någonting i vyn framför mig inte stämde. Stannade till och insåg att korna som vanligt gick i flock, men att en del av flocken var innanför stängslet och den andra delen utanför. Hade jag varit själv hade jag nog inte brytt mig. Men nu var det bara att vända. Lilla Besten vill nämligen gärna uppfostra/leka med/skrämma större djur. Hon har svårt att inse att åtta kilo taxfröken inte har en suck mot något hundra kilo mer ko.
På väg tillbaka hittade jag kommungubbarna som lagar bilbron över Hågaån. En av dem erbjöd sig att ringa kommunen och kolla vem som ägde korna och ringa och berätta att kossorna inte befann sig på den sida av stängslet de borde vara. Tror inte att det var ett osjälviskt erbjudande för att rädda två damer i nöd. Handlade nog snarare om att han såg chansen till att sitta i arbetarbodens skugga och ringa medan de andra killarna fick jobba i sitt anletes svett. Man vet ju hur kommungubbar är .....
På väg tillbaka hittade jag kommungubbarna som lagar bilbron över Hågaån. En av dem erbjöd sig att ringa kommunen och kolla vem som ägde korna och ringa och berätta att kossorna inte befann sig på den sida av stängslet de borde vara. Tror inte att det var ett osjälviskt erbjudande för att rädda två damer i nöd. Handlade nog snarare om att han såg chansen till att sitta i arbetarbodens skugga och ringa medan de andra killarna fick jobba i sitt anletes svett. Man vet ju hur kommungubbar är .....
Arto Paasilinna - Milda makter
"Gud har gått in i väggen. Gud har en vikarie. Vikarien är kranförare. Från Finland. Heter Birger Ryynänen. Birger tampas bra med djävulen. Blir inte frestad av hans lockelser. Birger jagar djävulen på flykten. Moses och Birger är vänner. Ängeln Gabriel och Petrus tycker att Birger är lika behaglig som "en finne i röven". Himlen ligger i en gammal borg i de bulgariska bergen. Birger flyttar på himlen. Till Finland. Birger gör gott. Världen blir en lite bättre värld. Fast så skapar han ett sexbent djur som biter gud i vristen och kissar på hans byxor. Birger blir av med sitt vikariat."</p><p>Himmel vilken skön bok! En författare som är tokig nog att komma på att Gud gått in i väggen och behöver en vikarie måste bara läsas.
Stucken gris
Plötsligt skrek hon som en stucken gris och sprang som en hysterisk höna, min lilla Best. Det var på kvällspromenaden som hon travade rätt in i elstängslet. Något smarthuvud har knipsat av nedre ledningen och nu låg den rätt över stigen. Fastnade i Lilla Besten som sprang runt, runt och fick stötar. Till slut lyckades jag rädda henne. Stackars, stackars lilla Besten. Hujedamej, så rädd hon blev.
I morgon är det jag som pratar med stallägaren och ser till att han lagar stängslet eller stänger av elen. Fick låna komattens isolerade stängselpinnar och tillfälligt dra undan ledningen från stigen. Fick göra det med Besten i famnen för hon tänkte minsann inte sätta sina tassar på stigen igen. Den stigen lär det nog dröja innan vi går igen .....
Väl hemma skakade Besten fortfarande så matte har suttit med henne i famnen en god stund ..... I famnen är hon trygg.
I morgon är det jag som pratar med stallägaren och ser till att han lagar stängslet eller stänger av elen. Fick låna komattens isolerade stängselpinnar och tillfälligt dra undan ledningen från stigen. Fick göra det med Besten i famnen för hon tänkte minsann inte sätta sina tassar på stigen igen. Den stigen lär det nog dröja innan vi går igen .....
Väl hemma skakade Besten fortfarande så matte har suttit med henne i famnen en god stund ..... I famnen är hon trygg.
Major shopping
En gång i tiden hade jag svart bälte i shopping. Den kompetensen är sedan länge svunnen, men idag blixtrade det till. Det är inte många gånger jag har varit nere i centrum sedan jag flyttade hit. Shopping lockar inte för fem öre, speciellt inte i den här staden anpassad för en befolkning runt 20 och med ett överflöd av Hennes och liknande kedjor. Men idag var det shoppingdags. Följande införskaffades:
*Två par skor att ha på sjukhuset. Svindyra (med insida av läder och utbytbara sulor i skinn) och helt osexiga, men förhoppningsvis precis vad mina stackars hälsenor behöver.
* Ansiktskräm, och jag gick på myten om att det krävs både en dagkräm och en nattkräm.
* 14 (Sic!) stycken trosor. Denna kandidat är trött på att boka tvättstuga för att de rena underkläderna är slut. Byter man minst en gång om dagen så behövs ett lager. Trosorna är lika osexiga som skorna. Det blir så när man bara vill ha ren bomull närmast kroppen. Förstår inte hur de är funtade som kan ha sliskiga, täta material. Läckert och mjukt. Visst! Men, är mina "onämnbara kroppsdelar" de enda onämnbara som svettas i annat än bomull?
* Kallvax till pälsbenen på min kropp. Det här hoppas jag Mr H inte läser ety jag i min ungdom läste i VeckoRevyn eller möjligen Starlet att pojkvänner inte ska veta att man plockar ögonbrynen, rakar benen etc. Fast vad gapar jag om. Det vet han ju redan och inte bryr han sig om jag gör det eller inte.
* Hittade en liten präsang åt en kompis som brukar skicka roliga saker åt mig. Ful som stryk är den, men på henne blir det asläckert. Hoppas jag, innerligt!
* Sandalerna inlämnade för att få nya remmar hämtade jag inte hos skomakaren. De var inte klara. Varför skulle de vara det? Det var ju gu´bevars bara tredje gången jag på en månad jag var där för att hämta ut dem. Första gången var en av de utbytta remmarna för kort, andra gången var tre av de utbytta remmarna för korta, Idag hade de inte ens försökt ...... Blir inte priset alldeles för jävla skitbra när jag till slut får ut skorna, förhoppningsvis innan första snön kommer, är det sista gången den skomakaren får jobb av mig. Och det hjälper inte hur söt och glad han är ...... Ett bra pris är typ gratis.
.... ock så, till sist, en tur till Claes Ohlsson för att införskaffa lite papper, pennor och klisterlappar. Här ska scrappas!
Jaha, det här blev ju ett helt meningslöst inlägg. Vem i hela friden skulle vara intresserad av vad jag shoppar?
*Två par skor att ha på sjukhuset. Svindyra (med insida av läder och utbytbara sulor i skinn) och helt osexiga, men förhoppningsvis precis vad mina stackars hälsenor behöver.
* Ansiktskräm, och jag gick på myten om att det krävs både en dagkräm och en nattkräm.
* 14 (Sic!) stycken trosor. Denna kandidat är trött på att boka tvättstuga för att de rena underkläderna är slut. Byter man minst en gång om dagen så behövs ett lager. Trosorna är lika osexiga som skorna. Det blir så när man bara vill ha ren bomull närmast kroppen. Förstår inte hur de är funtade som kan ha sliskiga, täta material. Läckert och mjukt. Visst! Men, är mina "onämnbara kroppsdelar" de enda onämnbara som svettas i annat än bomull?
* Kallvax till pälsbenen på min kropp. Det här hoppas jag Mr H inte läser ety jag i min ungdom läste i VeckoRevyn eller möjligen Starlet att pojkvänner inte ska veta att man plockar ögonbrynen, rakar benen etc. Fast vad gapar jag om. Det vet han ju redan och inte bryr han sig om jag gör det eller inte.
* Hittade en liten präsang åt en kompis som brukar skicka roliga saker åt mig. Ful som stryk är den, men på henne blir det asläckert. Hoppas jag, innerligt!
* Sandalerna inlämnade för att få nya remmar hämtade jag inte hos skomakaren. De var inte klara. Varför skulle de vara det? Det var ju gu´bevars bara tredje gången jag på en månad jag var där för att hämta ut dem. Första gången var en av de utbytta remmarna för kort, andra gången var tre av de utbytta remmarna för korta, Idag hade de inte ens försökt ...... Blir inte priset alldeles för jävla skitbra när jag till slut får ut skorna, förhoppningsvis innan första snön kommer, är det sista gången den skomakaren får jobb av mig. Och det hjälper inte hur söt och glad han är ...... Ett bra pris är typ gratis.
.... ock så, till sist, en tur till Claes Ohlsson för att införskaffa lite papper, pennor och klisterlappar. Här ska scrappas!
Jaha, det här blev ju ett helt meningslöst inlägg. Vem i hela friden skulle vara intresserad av vad jag shoppar?
... och morgonen därpå
Vaknade med ett ryck. Tittade på klockan: 05.00. Vad var det som väckte mig? Mr H som stängde dörren på väg till jobbet? Grannens *%&?* radio? Nix. Nedanför sängen satt en liten Best och pratmorrade glatt med vispande svans. Nu hade husse gått. Dags för matte att stiga upp och umgås. Som svar på mitt: "Lilla Besten, nej!" slutade hon pratmorra och försökte istället ta sig upp i sängen till mig. Det var bara att stiga upp och ännu en gång leverera Lilla Besten till sängen i arbetsrummet. Den här gången räckte det med att göra det en gång. Hon förstod att det var allvar och stannade i arbetsrummet tills det var dags för morgonpromenad.
Territoritet utvidgas på försök
Dunk sa det stenhårt bakom ryggen på mig. När jag vände mig i sängen stod Lilla Besten vid tröskeln med lyftat huvud, lyftade öron och en vispande svans. Det var märgbenet som dunkade till när hon släppte det i golvet. Det syntes vad hon tänkte: "Matte, får jag krypa ner i sängen hos dig? Snälla, snälla - jag är ju så söt. Ett märgben mot en stund i sängen. Vad säger du?" Matte sa ett stenhårt: LILLA BESTEN, NEJ! och vände sig bort från dörren.
Efter en stund hörde matte klorna mot parketten. Försiktigt, försiktigt tassade de. Längs kortsidan på sängen till den bortre sidan. Svanstippen som rörde sig ovanför sängkanten avslöjade ohjälpligt hennes väg runt sängen. Så blev hon stilla. Plötsligt försvann svansen och det stack upp en liten taxnos över sängkanten istället. Hon försökte se ut som sitt allra sötaste lilla jag. Men, det blev åter igen ett obarmhärtigt LILLA BESTEN, NEJ! från matte. Så försvann nosen. Bra! Nu ger hon upp, tänkte matte. Men icke. Det var dags att samla alla krafter och plötsligt satt det en liten Best på husses sida av sängen. Ansiktsuttrycket var en blandning av "Jag vet att jag inte får, jag skäms jättemycket" och "Snälla rara låt mig stanna, se så söt jag är". Men matte var obarmhärtig och lyfte ut Lilla Besten till sängen i arbetsrummet. Tre gånger upprepades proceduren innan Lilla Besten stannade i sängen för kvällen ......
Efter en stund hörde matte klorna mot parketten. Försiktigt, försiktigt tassade de. Längs kortsidan på sängen till den bortre sidan. Svanstippen som rörde sig ovanför sängkanten avslöjade ohjälpligt hennes väg runt sängen. Så blev hon stilla. Plötsligt försvann svansen och det stack upp en liten taxnos över sängkanten istället. Hon försökte se ut som sitt allra sötaste lilla jag. Men, det blev åter igen ett obarmhärtigt LILLA BESTEN, NEJ! från matte. Så försvann nosen. Bra! Nu ger hon upp, tänkte matte. Men icke. Det var dags att samla alla krafter och plötsligt satt det en liten Best på husses sida av sängen. Ansiktsuttrycket var en blandning av "Jag vet att jag inte får, jag skäms jättemycket" och "Snälla rara låt mig stanna, se så söt jag är". Men matte var obarmhärtig och lyfte ut Lilla Besten till sängen i arbetsrummet. Tre gånger upprepades proceduren innan Lilla Besten stannade i sängen för kvällen ......
Röda rosor
... och efter en tretton timmar lång arbetsdag kommer Mr H hem med en bukett röda rosor till mig för att jag lagar lördagsmiddag åt oss ......
Solen, ho ho!
Och var är den utlovade solen?
Jag ger upp .....
Näe, det är bara att se sanningen i vitögat. Det är alldeles för mycket material för att lära sig på tre dagar och några timmar. Vem försöker jag lura? Faktum är att man måste hinna gå igenom materialet och trycka in det i trånga hjärnan om man ska kunna haspla ur sig någonting på tentan.
Har suttit hela dagen i dag, men bara två dagar till förslår inte långt. Om det varit en vecka så.....
Nu ger jag upp och njuter istället av det fina vädret som de lovat ska komma i morgon.
Har suttit hela dagen i dag, men bara två dagar till förslår inte långt. Om det varit en vecka så.....
Nu ger jag upp och njuter istället av det fina vädret som de lovat ska komma i morgon.
Note to self
Kom ihåg: Köp värktabletter!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Om ögonen inte rinner och näsan inte är täppt så är det megadumt att stoppa i sig Lemsip. Lemsip får alla slemhinnor att torka till och det är ju bra om ögon och näsa är överfulla av vätska, mindre bra om de inte är det. Då torkar slemhinnorna inte till - de skrumpnar.
Om ögonen inte rinner och näsan inte är täppt så är det megadumt att stoppa i sig Lemsip. Lemsip får alla slemhinnor att torka till och det är ju bra om ögon och näsa är överfulla av vätska, mindre bra om de inte är det. Då torkar slemhinnorna inte till - de skrumpnar.
Remobilisering, my ass!
Att remobilisera efter duggorna visade sig vara lättare sagt än gjort. Ändå tog jag en rejäl vilostund från böckerna innan anatomistudierna fortsatte. Gjorde roliga saker under vilostunden: åkte till Mr H i garaget för en pusspaus, åkte till brorsdöttrarna och svägerskan och fikade med dem. Väl hemkommen drabbades jag av blixtrande huvudvärk. Det är sällan det händer - var väl spänningen som släppte. Det löser jag med några tabletter tänkte jag och rotade i medicinlådan. Med alla medikamenter vi bunkrat i Enlgand borde det vara lätt. Jojo! Det kan man ju inbilla sig. På Boots blev vi visst så hänförda av allt spännande att vi glömde köpa vanliga värktabletter. Så det fick bli Lemsip ....
Har öppnat anteckningarna och bläddrat förstrött och ofokuserat. Gjort allt för att hitta viktigare saker att göra. Suttit vid datorn, spelat bubbelskjutarspel, gått ut med hunden, gullat med hunden, rensat lite här och rensat lite där. Tyckte att jag förtjänade lite extra gott till middag. Åkte till McDonald's. Det blev Caesarsallad och McFlurry med Smarties och chokladsås. Så nu har jag inte bara ont i huvudet ... jag mår illa också.
Men i morgon. Då blir det andra bullar. Då blir det på´t igen. Kanske.
Har öppnat anteckningarna och bläddrat förstrött och ofokuserat. Gjort allt för att hitta viktigare saker att göra. Suttit vid datorn, spelat bubbelskjutarspel, gått ut med hunden, gullat med hunden, rensat lite här och rensat lite där. Tyckte att jag förtjänade lite extra gott till middag. Åkte till McDonald's. Det blev Caesarsallad och McFlurry med Smarties och chokladsås. Så nu har jag inte bara ont i huvudet ... jag mår illa också.
Men i morgon. Då blir det andra bullar. Då blir det på´t igen. Kanske.
Ibland blixtrar jag till ...
Anatomikursen förra hösten var inte rolig. Mardrömmar och sjukdom plågade mig, när jag redan var trött efter en sommar med extremt mycket jobb. Men jag fattade vuxna beslut och lät bli att köra alldeles slut på mig själv. Bestämde mig för att det räckte med att klara av de praktiska förhören, resten kunde tas senare. Nu är det senare. Sommarens jobbschema var redan satt när jag kom på att anatomin måste klaras av. Fick hjärtat i halsgropen när det blev klart att duggorna går 2:a augusti och tentan 6:e augusti. Inte mot slutet av augusti som de alltid brukar göra .... och som jag antagit. Man ska inte tro, man ska veta innan man gör upp jobbplaner.
Har sporadiskt läst i anteckningarna under sommaren och de senaste dygnen har lägenheten förvandlats till mentalt boot-camp. Har läst vad som känns som dygnet runt. Och det är faktiskt nästan så att jag börjar älska min Sobotta och min McMinn. Men det har känts som kort om tid. Dessutom har det varit lite störande moment i mitt boot-camp. Målarna tex. Fast saker och ting har ju en tendens att lösa sig....
Tack gode gud att målarna blev klara på sina två dagar och tack gode gud att svägerskan upplät deras arbetsrum åt mig och kök åt Lilla Besten medan målarna var här och tack gode gud att brorsbarnen faktiskt lekte med varandra och lät faster vara ifred där hon satt med sina böcker.
I morse snurrade det anatomiska termer i huvudet på mig:
Canalis Radialis sitter det i armen? Ischiocavernosus? När får man dropphand? Vilka muskler innerveras av n medianus? Vilken ramsa var det nu för att komma ihåg armens djupa extensorer? Supande abedissa polisanmäler kort lång indian? C3, C4, C5 keep the diapragma alive.
Och så vidare i all oändlighet. Det snurrade så till den milda grad att jag var yr och lätt illamående. Eller var det lukten av målarfärg som gjorde det? Hur som helst. De senaste dagarnas myckna läsande gav resultat och jag tog duggorna. Båda två! "Hals-arm-rygg" med bra resultat. "Bäcken-ben" nätt och jämt. Fi f-n, vad jag känner mig kaxig just nu. Bara bäst, typ! ;-) Fast jag hoppas innerligt att jag aldrig får några patienter med bäcken eller benproblem. Hals, arm eller rygg får däremot gärna ställa till problem.
Få se om kaxigheten kan vändas till någonting bra och generera läslusta för måndagens tenta. Jo, jag tänker gå dit. Har visserligen aldrig pluggat huvud och det är ett år sedan jag läste thorax-buk, men det skedde ju under idag. Varför inte på måndag?
Mot Sherwoo.... eh, jag menar: Mot Sobotta.
Har sporadiskt läst i anteckningarna under sommaren och de senaste dygnen har lägenheten förvandlats till mentalt boot-camp. Har läst vad som känns som dygnet runt. Och det är faktiskt nästan så att jag börjar älska min Sobotta och min McMinn. Men det har känts som kort om tid. Dessutom har det varit lite störande moment i mitt boot-camp. Målarna tex. Fast saker och ting har ju en tendens att lösa sig....
Tack gode gud att målarna blev klara på sina två dagar och tack gode gud att svägerskan upplät deras arbetsrum åt mig och kök åt Lilla Besten medan målarna var här och tack gode gud att brorsbarnen faktiskt lekte med varandra och lät faster vara ifred där hon satt med sina böcker.
I morse snurrade det anatomiska termer i huvudet på mig:
Canalis Radialis sitter det i armen? Ischiocavernosus? När får man dropphand? Vilka muskler innerveras av n medianus? Vilken ramsa var det nu för att komma ihåg armens djupa extensorer? Supande abedissa polisanmäler kort lång indian? C3, C4, C5 keep the diapragma alive.
Och så vidare i all oändlighet. Det snurrade så till den milda grad att jag var yr och lätt illamående. Eller var det lukten av målarfärg som gjorde det? Hur som helst. De senaste dagarnas myckna läsande gav resultat och jag tog duggorna. Båda två! "Hals-arm-rygg" med bra resultat. "Bäcken-ben" nätt och jämt. Fi f-n, vad jag känner mig kaxig just nu. Bara bäst, typ! ;-) Fast jag hoppas innerligt att jag aldrig får några patienter med bäcken eller benproblem. Hals, arm eller rygg får däremot gärna ställa till problem.
Få se om kaxigheten kan vändas till någonting bra och generera läslusta för måndagens tenta. Jo, jag tänker gå dit. Har visserligen aldrig pluggat huvud och det är ett år sedan jag läste thorax-buk, men det skedde ju under idag. Varför inte på måndag?
Mot Sherwoo.... eh, jag menar: Mot Sobotta.