Högkvalitativ läsning
Fynd 1 - Mary, Lou och marmortigern - Carolyn Keene.
Tja, de här deckarhjältinnorna var inte mina favoriter då heller. Det var Kitty som gällde. Mary, Lou böckerna läste jag bara om alla Kittyböckerna var utlånade från biblioteket. Inte tillhör jag längre böckernas målgrupp. Det känns bara någon sida in i boken och att i det läget sitta och försöka beskriva boken gör den knappast rättvisa. Den som ska berätta om boken är en tolvåring som inte störs av att ett stycke som följer på ett annat motsäger det första. Någon som inte störs av de fåniga detaljerade beskrivningarna av vad som finns på de varma mackorna och hur vimsig Cora är. Någon som inte störs av den banala historian. Den här boken får gå vidare till någon i rätt åldersgrupp.
Fynd 2 - Mysteriet med det stulna halsbandet - Enid Blyton
Ytterligare en banal historia, riktad till någon i en annan åldersgrupp än min. Dock betydligt mer välskriven än Mary, Lou. Lite förvirrande var det med boken. Med Enid Blyton hade jag förväntat mig en berättelse om fem-gänget. Hade för mig att några i femgänget hette Georgie och Bess. Det hette de inte här. Men konstellationen var väldigt lik femgänget. Min förutfattade mening störde mig boken igenom. Nu läste jag aldrig speciellt många femböcker när jag var i den åldern, men är det någon som kan förklara hur det hänger ihop? Skrev Enid Blyton om olika gäng? Förändrades gänget efter hand?
Fynd 3 - Två år i varje klass - Kar de Mumma
Den här boken roade mig allt en smula. Men så är det ju också K.d.Mumma som skrivit den. Inte är väl heller den här riktad till min åldersgrupp men jag njuter ändå av att läsa den. Språket flyter, om än lite gammaldag (den är ju faktiskt skriven för myyycket länge sedan). Det är en underfundig berättelse med en stillsam humor. En rar liten berättelse.
Enid Blyton skrev om flera olika gäng.. få se, Mysteriegänget, var det med Philip och Dinah? Sen var det Fem-gänget, och Hemliga sjuan (tror jag de hette). Nej förresten, Philip och Dinah var Äventyrsgänget. Mysteriegänget, är det Fatty och de?
Så där, nu har jag outtat min passion för hennes böcker. Iofs har jag inte läst någon av dem på ungefär tjugo år så jag må vara förlåten. (Och jag delar för övrigt helt din åsikt vad gäller Mary Lou vs Kitty, Mary Lou var ren nöddiet.)
Ah, nu klarnar det. Tack! Jo, det är Fatty och resten det handlar om. Mysteriegänget alltså.
Tack! :-)
Å, du! Passionen kan vara riktad åt betydligt pinsammare håll än Enid Blyton. Jag har varit ett stooort fan av Wham!
Åhå, jag samlar på Lotta-böckerna av Merri Vik och samlingen saknar faktiskt bara runt en 5-10 böcker nu. Det är sådan härlig läsning när man inte orkar med något djupare. Och så är de så hemskt underhållande att jag sitter och skrattar för mig själv så tårarna rinner!
Åh vad fantastikt roligt! Själv har jag just läst ut en Fem-bok. Dottern hittade mina gamla böcker på vinden härom veckan och har naturligtvis släpat ner alla kassarna. Men nostalgi är det.
Visst är det nostalgi. :-) Jag funderar på att börja läsa alla mina gamla Kulla-Gulla eller Lilla Huset på prärienböcker. Lotta läste jag aldrig då. Kanske ska prova nu?
Hrm, jag fräste surt åt en kollega som i dag drog av mig hörlurarna mitt i en George Michael-låt.. fast just Wham-tiden var jag nog lite för ung för.
Har faktiskt alla Lotta-böckerna, till och med den sista som är "skriven" av hennes dotter. De är charmiga fortfarande. Fast just nu är jag nog mer inne på fröken Sprakfåle, när nostalgibehovet slår till :)
Jaha, då erkände jag i alla fall den ungdomssynden bland vänner :-)
Fröken Sprakfåle har jag missat. Vi kanske skulle bilda en bokklubb där man bara läser ungdomsböcker?
Förutom Lilla Huset och Kulla-Gulla var Pysenböckerna en favorit hos denna kandidat. Någon annan hästtok där ute?