Proppen

Proppen kallar de det. Kursen vi ska syssla med de närmaste fyra veckorna.
Innehållet handlar om anamnes och status.
Efter de här fyra veckorna påstås det att vi ska känna oss som riktiga doktorer.
F-n tro´t.
Fredagarna ägnas åt föreläsning i helklass.
Övriga dagar ägnas åt att utveckla våra kliniska färdigheter.
Då har vi gruppvis föreläsning på förmiddagen och får sedan öva praktiskt på varandra.
Efter lunch träffar vi riktiga patienter och gör samma sak på dem. Idag begick vi premiär. Vi träffade våra allra första patienter.

Dagens uppgift var att ta reda på allmäntillstånd och cirkulationsstatus.
Undrar hur roligt det var att vara min första patient någonsin?
Själv tycker jag att det gick så där. Ingen katastrof, men inte särskilt glänsande heller. Det kan inte gå glänsande när munnen är kruttorr, ansiktet högrött och svetten sprutar från alla porer. Nåja, patienten var snäll och vänlig och jag lyckades höra att han hade en oregelbunden hjärtrytm. Något blåsljud hörde jag däremot inte - och tur var ju det för det hade han inget.

Jag förstår inte varför jag blev så nervös. Antagligen beror det på att handledaren satt och flåsade bakom ryggen på mig. Egentligen var han väl ganska snäll, men jag skyller på min skolgång. Någonting i den var inte bra. Jag kan verka ganska lugn när jag känner mig på säker mark. Men, så fort vi kommer till någonting som liknar skolgång och elaka kritiker och orättvisa bedömare så börjar kroppen protestera. På egen hand går det mycket bättre. Hade jag inte varit så nervös hade jag nog egentligen varit ganska nöjd med tillställningen. Det kunde faktiskt ha gått värre. Patienten lever ju fortfarande :-)

Nu sitter jag på extrajobbet. Det har varit fullt upp. En sådan där dag när jag känner att jag faktiskt gjort nytta för min lön. Det är en skön känsla när man vet att man kan hjälpa folk så att de mår bättre.

Kommentarer
Postat av: Sara

Hej Johanna!
Kul att du är tillbaka på nätet igen!

Låter som om du har en mycket spännande tid framför dig. Du kommer att klara det galant är jag säker på. Så öppen och glad som du är, är jag övertygad att patienterna kommer att känna sig trygga i dina händer.

Stort lycka till!
/sara i sundsvall (distans-farmakologi, med. intro och tumörbiologi)

2007-01-17 @ 12:17:34
Postat av: Mårr

Hihihi, jag minns fortfarande min första stackars patient, en jättesjuk liten gumma på kardiologen. Vilken avdelning proppar du på?

2007-01-17 @ 17:55:47
Postat av: Ruffis

Va? Var du också på Kardiologen?

2007-01-17 @ 20:07:25
Postat av: Ruffis

Vad du är gullig, Sara! Tack!
Träffar man trevliga människor så blir man trevlig.
Så dito, får jag säga.
Hur går det för dig med allt ditt? Äsch, det kan jag ju inte fråga här. Jag skriver ett mail snart.

2007-01-17 @ 20:55:42
Postat av: Mårr

Japp

2007-01-18 @ 12:08:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback