Hjälp mig
Varför vill jag bli läkare? Är det värt den ekonomiska misären under studieåren?
Värt den ekonomiska halvmisären när man börjar jobba?
Värt att inte landa och bli bofast förrän möjligen under ST?
Påminn mig!
Sorry, fel dag. Tänker i samma banor just nu.
Du också? Varför?
Pffffftja.....för att det är precis så? ;) Har dessutom en svårartad attack av meningslöshet (jag finns, varför?) och då blir det gärna sådär.
Trist att du också känner så. Fast himla skönt att man inte är ensam om att få de där knäppa känslorna. Fast, jag funderar seriöst på att börja jobba igen. Jag vill ha råd att köpa hus. Slå ner mina bopålar för gott. Har flyttat runt så mycket. Nu räcker det. Men jag ser inget slut på det inom överskådlig framtid. Dubbeljävlasuck helt enkelt!!!!
Puh. Ja, jag vill ha en aning om var jag ska köpa hus, och gärna nån att göra det med också :)
Ja, jag har ju mitt offer utsett. Stackars Mr H ska bo i hus vare sig han vill eller inte(han vill inte, lägenhet passar honom bra. Å andra sidan så har jag flera år på mig att övertala honom. Ja, där hittade jag en fördel med att bli doktor. )
Som blivande hemmaman och driftansvarig på den stora gården du drömmer om att köpa har jag bara en sak att säga:
Vi kan inte leva två personer (plus hund, häst, getter och höns) på min ringa inkomst och en stor portion kärlek...
Se till att bli färdig och förverkliga någon av de utmärkta idéerna om yrkesinriktning.
Så ska jag vattna hästarna, hämta äggen och leka i garaget hela dagarna.
Se där, jag har allt mina drömmar också!
För att du kommer bli en sjuhelsikes till läkare, min vän! Därför!
För att göra skillnad. För att vården behöver läkare med respekt för människan. (Och för att jag ska ha en doktor jag litar på att gå till när jag blir sjuk ;-) )
Det klarnar småningom,
for sure.
Livet som doktor är häftigt, kul och dessutom kommer du att ha en sjysst lön.
Man kan dessutom försörja sin man som Herr H så lämpligt påpekar.
Det är så bra att ha en man som jobbar halvtid, och tar hand om allt det andra viktiga.
Trust me
Mr H, jag älskar allt dig med. Fast det vet du ju redan .....
Fortsätt drömma....
Dinfia, Lilla Mysan ... tack för att åtminstone ni tror på den här galna idén, när jag inte gör det själv längre.
Kul att du hittade hit, doktorn. :-)
Skönt att få ditt perspektiv - du som är klar och har tagit dig igenom de första åren.
Kanske vågar jag lite på dig ;-)