Min flock

Efter lite drygt två år tillsammans har jag dem nästan där jag vill, människorna jag bor med alltså. Husse går numera hemma och skrotar hela dagarna. Ja, så mycket går han ju nu inte. Han är lite mindre lik Quasimodo än han brukar , men han går fortfarande inte som andra tvåbeningar. Han skulle nog faktiskt kunna platsa i "Silly walks".  Nåja, jag tycker om honom ändå, speciellt som han ägnar mycket tid åt att ligga på sängen med mig och klia magen. Fast han är inte fullärd än, han har fortfarande brister. Killen klarar inte att klia taxmagar i sömnen. Idag somnade han mitt i en klining. Högst irriterande. Tur att jag är bra på att moffa. Han vaknade direkt och fattade vad han skulle göra.

Matte har jag också tränat upp. Hon rycker numera upp ytterdörren nere i trappan på ett speciellt sätt. Det är min väckarklocka. När jag hör ljudet springer jag till dörren och väntar på henne. Den där löjliga människan blir ju så ofantligt glad när man viftar på svansen, slickar henne i ansiktet och biter henne i öronen så fort hon kommer hem. Det är inte mycket en tax behöver göra för att förtjäna sitt levebröd när man har min charm.
Jag tror att husse är lite avundsjuk på mig. Han vill nog också vifta på svansen, slicka henne i ansiktet och bita henne i öronen när hon kommer hem. Tror att han tävlar med mig om att komma först till dörren. Han spelar musik högt, bankar, spolar vatten. Allt möjligt för att jag inte ska höra matte. Men mig lurar han inte. Jag hör och jag är först där.......

/Lilla Besten, taxfröken, drygt fyra år

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback