Kandidatdropp

Förmiddag: Manlig doktor. Härlig doktor. Trygg i sig själv. Trygg med patienterna. Han skämtade. Många av patienterna kom med problem som innehöll minst lika mycket oro som fysiska problem. Doktorn förklarade. Lugnt och sansat på en nivå som de förstod. Gav exempel. Ofta utifrån sig själv och sina erfarenheter. Jag såg hur oron sakta sipprade ur patienterna. Han gav dem extra information att läsa själva. Nätet är bra sa han och rekommenderade både dem och mig några sidor. Han förklarade för mig. Prövade mina kunskaper. Lät mig tänka själv.  Till min stora förvåning svarade jag ofta rätt. Jag visste inte att jag kunde så mycket. Ibland svarade jag fel. Det gjorde ingenting. Han förklarade tålmodigt.

När vi träffat alla patienterna pratade vi om hans roll som doktor. Han har funnits där i många år, känner patienterna väl. Han pratade om gränsdragning. Att vara doktor till sina vänner. Hur han hanterade det: "När jag kom hit ville mina vänner lista sig hos mig. Det går bra sa jag. Förutsatt att jag är doktor, bara doktor, inte kompis när du kommer till vårdcentralen. Och när vi ses utanför vårdcentralen är jag kompis, bara kompis, inte doktor.  Om du tycker det är ok att jag petar i alla kroppshålor du har och ställer konstiga frågor om saker du inte vill berätta för någon. Då och bara då är du välkommen att lista dig hos mig". Och vännerna listade sig. Efter att ha sett honom en hel förmiddag med sina patienter förstår jag varför.