Borta bra, men hemma bäst.

Lilla Besten skrek av glädje när vi kom och hämtade henne. Det var hjärtskärande. Matte känner sig som ett monster som lämnat henne på pensionat. Ändå tror jag att hon har det jättebra hos Björne och Eva. Bättre pensionat får man leta hårt efter. Ändå säger Besten: "Borta bra men hemma bäst."

På vägen hem låg hon i mitt knä med huvudet på husses arm, medan jag strök henne över ryggen. Emellanåt petade hon på husse för att också han skulle uppmärksamma henne. Nu trippar hon runt här hemma och kollar läget. Har lite svårt att slå sig till ro, men ändå uppenbart glad att vara här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback