Ingen dans på rosor
Var på väg att lägga ner boken flera gånger i början. De här "psykböckerna" har i mitt tycke allt för mycket av science fiction/fria fantasier i sig för att jag ska gilla dem. Jag vill ha sakliga böcker. Nåja, det är väl det som är utmärkande för många psykiska sjukdomar, just att det inte handlar så mycket om verklighetsförankring.
Enligt förordet utspelar sig boken i slutet av 30-, början av 40-talet, det får jag inte ihop med vissa kommentarer utan tror snarare att det kanske mer handlar om 50-talet. Hur vården då står i förhållande till vården idag kan jag ännu inte bedöma, men man får hoppas att det är bättre idag.
Lämnar boken totalt förvirrad, men kanske ändå en smula klarare i kunskapen om schizofreni.
Om ni ska läsa den? Njae.
Har läst den, men det var längesedan, har för mig att jag gillade den. En annan bra bok (vill jag minnas) är "Anna", jag tror författaren hette Reed eller nåt i den stilen, handlar om hans fru som väl också insjuknade i schizofreni om jag inte minns fel. (Frågan är vad jag skulle tycka om böckerna idag, slår det mig - det var nog 20 år sedan jag läste dem.)
Mmm, kan mycket väl tänka mig att man gillar den. Jag kände mig väldigt kluven. Därav detta Njae.
Ah, den där Anna har jag försökt få tag på. Finns tydligen inte på biblioteken här. Måste försöka lite hårdare nu när du säger att den är bra.
Ja, alltså - med reservation för att det var extremt längesen jag läste den nu. Märker hur man förändrats överlag och hur böcker och filmer och sånt som man bara älskade inte alls längre känns särskilt bra...det är lite trist.