Kandidatdropp

Efter en långpromenad, flera samtal från Mr H (under diverse förevändningar men avsikten var nog att kolla hur jag mådde), några timmars sömn, telefonsamtal med Prästen (som var beredd att strunta i hebreiskan för min skull), ett antal rara SMS från vänner känns det lite bättre. Men inte bra. Kompisen SMS:ade att jag kämpar på i galen motvind. Då kändes det ännu lite lättare. Jag förlät mig själv en aning för att jag inte orkar. Galen och orättvis motvind är precis vad det är. Mycket händer bakom kulisserna, saker man inte gärna skriver på webben. Det är galen motvind och samtidigt har jag mina sjukdomar som alltid, alltid tar kraft. Dem är jag inte är beredd att säga några snälla ord om. Inte just idag i alla fall. 

Har fattat beslutet att gå tillbaka till skolan först när jag fått kontakt med alla mina doktorer och fått en genomgång av den här kroppen som är mer mot mig än med mig. Mr H sa när han kom hem från Luleå: -"Tänk att få en dag med dig utan snorpapper." Det är inte bara jag som är less på det här ....