Tack Gud för Diklofenak
Flytt pågår. Tunga kartonger lyfts tre trappor ner till källarförråd och garage många gånger om dagen. Att göra det med ett knä som är mer än lätt irriterat efter två timmars asfaltspromenad om dagen i VG och joggingförsök på det är inte roligt. Gör därför som ett stort antal patienter under sommaren; tuggar Diklofenak 50mg tre gånger dagligen. Och laddar dessutom tålamod. Det är inte roligt att vakna av värk i knät. Önskar bara att jag kunde komma ihåg övningarna jag fick för knät förra gången det begav sig. Hade träningsnoja en gång i tiden och körde spinning fem dagar per vecka och sprang på löpbandet några dagar per vecka. Det uppskattade inte mitt högra knä och antog formen av en medicinboll.
Jaja, det går väl över, men tidpunkten är olämplig. Får tacka Gud för Diklofenaken som tar mig genom dagar och nätter och det extra tålamod han tänker ge mig för att stå ut. Jag väntar otåligt på tålamodet ;-) . Det är rätt irriterande att veta vad felet är men inte kunna skriva ut medicin till sig själv och få det lite billigare.
Förresten har moster en dementi apropå gårdagens text. Det där med stugan morfar föddes i hade jag ju missförstått alldeles: ..." det var inte i det huset morfar föddes. Den mangårdsbyggnaden är borta . Huset låg mitt upp i allén. Ett rött hus med vita knutar och en veranda med sirliga snickerier. Det var ett tvåvåningshus med två rum och stort kök på nedre botten och tre rum och hall på övre delen. Mormor har bilder på huset som du kan se när du kommer nästa gång." ..."pappas yngste bror rev huset för att bygga ett nytt på samma ställe men det blev ju inte av eftersom dom köpte ett annat hus och byggde om till bostadshus. Huset som du fotograferade var ett hus som användes som vedbod och förvaring av mjöl, potatis etc. Det är mycket nostalgi för mig eftersom jag har upplevt och varit inne i den stora byggnaden många gånger. Den siste som bodde där var ladugårdsforaren Månsson med familj. På den tiden var ladugården fylld med suggor och smågrisar och ladan rymde halm och maskiner."
Jaja, det går väl över, men tidpunkten är olämplig. Får tacka Gud för Diklofenaken som tar mig genom dagar och nätter och det extra tålamod han tänker ge mig för att stå ut. Jag väntar otåligt på tålamodet ;-) . Det är rätt irriterande att veta vad felet är men inte kunna skriva ut medicin till sig själv och få det lite billigare.
Förresten har moster en dementi apropå gårdagens text. Det där med stugan morfar föddes i hade jag ju missförstått alldeles: ..." det var inte i det huset morfar föddes. Den mangårdsbyggnaden är borta . Huset låg mitt upp i allén. Ett rött hus med vita knutar och en veranda med sirliga snickerier. Det var ett tvåvåningshus med två rum och stort kök på nedre botten och tre rum och hall på övre delen. Mormor har bilder på huset som du kan se när du kommer nästa gång." ..."pappas yngste bror rev huset för att bygga ett nytt på samma ställe men det blev ju inte av eftersom dom köpte ett annat hus och byggde om till bostadshus. Huset som du fotograferade var ett hus som användes som vedbod och förvaring av mjöl, potatis etc. Det är mycket nostalgi för mig eftersom jag har upplevt och varit inne i den stora byggnaden många gånger. Den siste som bodde där var ladugårdsforaren Månsson med familj. På den tiden var ladugården fylld med suggor och smågrisar och ladan rymde halm och maskiner."
Kommentarer
Postat av: Lotta
Aj då... bad timing med knäont. Hoppas ni klarar er igenom det hela, du och ditt knä, utan bestående men.
Postat av: Annette
Knäet ska du ha i många år till så var rädd om det.! Finns det ingen annan som behöver träna sin kondition med att springa i trappor?
Trackback