Kandidatdropp

Aaaargh, det var motigt i morse. Hade alls ingen lust att gå till skolan. Kände noga, noga efter om det inte gjorde ont någonstans så jag var tvungen att stanna hemma. Det gjorde det inte. Tog mig till sjukhuset ganska så trumpen. Vårt sk omklädningsrum gjorde inte saken bättre. Alla, tjejer och killar, får byta om i samma rum. I den "svit" där vi också har en dator och äter vår mat. Särdeles trevlig arbetsmiljö kan jag inte påstå att jag tycker att den biten är.

Nåja, kursare C och jag hittade vår första handledare. En otokirurg. Då ljusnade humöret. Fi f-n vad han var bra på att undervisa. Hade all klinisk placering varit så här bra så hade man varit kung vid det här laget. Två veckor öron kan nog bli ok. Förresten har jag en dementi. Släktingen som finns på kliniken är inte min moster, som ryktet säger, utan pappas kusin. Så nu vet ni det.

Såg förresten Australia med modern. Den har visst fått dålig kritik. Har svårt att förstå det. Magnifik film i mina ögon. Tycker nog att Titanic som hyllades vida omkring kändes full med floskler och väldigt fånig i jämförelse. Med lite tid och pengar över kan man gott gå och se Australia. Eller vad säger ni?