Kandidatdropp

Vad man kan göra en hel sommar när man inte bloggar - del 3

Jag trivs ganska gott i mitt eget sällskap. Är det någonting alla flyttar i livet lärt mig så är det att inte vara beroende av andra människors sällskap. Den egenskapen gör ibland att jag inte engagerar mig tillräckligt för att lära känna nya människor. Människor som jag tror passerar revy i mitt liv får inte alltid den uppmärksamhet och den vänskap, inte ens tillfälligt, som de förtjänar. Inte bra. De säger att jag är svår att lära känna och det ligger en hel del i det. Det krävs mycket engagemang från motpartens sida ....

Å andra sidan är det en god egenskap om man drar till Västergötland sex veckor på egen hand (och tass med Lilla Besten). Därmed inte sagt att jag inte uppskattar samvaron med andra människor och då speciellt de jag redan känner.

Kursare T var också på plats i VG och det var väldans skönt att träffa henne och utbyta erfarenheter om regionen och placeringarna. Skönt att få prata med någon som förstår medicin. Skönt att prata med någon som var utkastad i främmande värld liksom jag.  Iofs är ju Skövde inte så väldigt främmande, men ändå. Staden har svällt på de tjugofem år som gått sedan vi bodde där, men stadskärnan var sig lik och också gamla hemtrakterna på Billingen.

Kursare T och jag gjorde små utflykter. Den första gick pga hotande regn in till centrum och en fikapaus med de mest gigantiska kakor jag sett i mitt liv.






Getabocken på Helénsgården.


Neeeej, akta han spottar.


I kyrkan hade vi skolavslutningen när jag gick ut nian.


Andra utflykten gick till Södra Ryds grottor. Så mycket grottor var det inte, men utsikten fantastisk. Fast grymt jobbigt var det att ta sig dit. Två kilometer rätt upp i himlen. Det blir mer backträning i höst ...




Lilla Besten blev genast kompis med T eftersom T sprang upp och ner för backen med LB. De där två hade lika mycket energi ihop som jag hade lite energi. Puh!


Vi hittade smultron och blåbär.


En utflykt gick till en annan del av Billingen. På väg dit utsatte jag stackars T för minnenas parad. Vi såg min gamla mellanstadieskola och vårt gamla hus. Att se huset gjorde mig riktigt, riktigt ledsen. Det var så misskött.


Fast utsikten nerifrån planen utanför var fortfarande lika fin.


T gjorde sig av med lite överskottsenergi.


Mycket överskottsenergi hade hon ...


Efter promenaden i spåren vid Billingehus svalkade sig Besten i Hållsdammen.

Åh vad jag relaterar till det där med att trivas (lite "för bra"?) i sitt eget sällskap, i synnerhet just nu.

Jag inser någonstans att det är positivt, men samtidigt leder det emellanåt till att jag biter mig själv i svansen. Suck.



Bra att du hade trevliga stunder även utanför jobbet, och vad skönt att du kunde ha Bästen med dig!

T är kul men svagt överenergisk va? Ja, se ungdomen. Hälsa henne om hon nu minns mig. Hon var rar.

Jo, mycket energi. Så mycket energi har jag aaaaldrig haft ... Hon kanske läser hälsningen själv. :-)

Ja där var en del som var bekant för mig.

Kyrkan blev jag konfirmerad i för mååånga år sedan.

Vi bodde på billingslutningen, det ser ut som ni kanske bodde på typ Lingonstigen el.blåbärstigen?

Vi hade sommarstuga utanför Skövde vid Sim-sjön ett gräsligt knottrikt ställe men vackert.

Staden som sådan är ju inte någon skönhet dom har rivit alla gamla fina hus under rivningshysterin.

Billingehus är fint med omgivning där har jag åkt mycke skidor.

Det låter som du haft en bra sommar där.

Angående att trivas med sitt eget sällskap är nog bara ett plus tycker jag.

@Annette: Jodå, vi bodde på Lingonstigen. Var bodde du, Dälderna? Själv blev jag konfirmerad i St Lukas (kommer bild på den med, så småningom). Är vi lika gamla tro?

Lingonstigen är fint då hade du nära till slalombacken:)det hade jag gillat. Vi bodde på stenvägen i lägenhet. Lika gamla är vi inte, jag är nog ett antal år äldre fast jag känner mig som tjugo.