Kandidatdropp

Känner mig som pojken med guldbyxorna. Det är bara det att det inte är pengar som kommer ur byxorna utan kartonger. Flyttkartonger. Ingen ände på dem inte. Idag pausade vi från dem och gick på gatufest. Vår gatas fest. Det är ett sammansvetsat gäng som bor här. Flera är uppvuxna på gatan och har tagit över föräldrarnas hus. Alla känner varandra väl, så väl att festen och gatan som ägt rum årligen i ca 30 år har en egen sång. Sång med drag om vakuummugg som är den här lilla byns specialitet.

Åter till kartongerna .... over and out.